Latin-Svéd szótár »

casus svédül

LatinSvéd
casus [casus] (4th) M
noun

affärsubstantiv
politisk händelse, med negativ inverkan för de inblandade

fall(mer eller mindre våldsamt och plötsligt) slut på tillvaro
substantiv

fallsubstantiv
neråtriktad rörelse orsakad av gravitationen som den enda eller dominanta kraften; det att (okontrollerat / fritt i luften) röra sig nedåt; det att falla eller ramla

händelsesubstantiv
tillfällig omständighet

kasussubstantiv
term för böjningskategorier för substantiv eller pronomen som används för att ange ordets förhållande till ett annat ord eller satsdel

olycksfallsubstantiv
händelse (fall) där någon skadar sig

olyckshändelsesubstantiv
negativ händelse som inträffar utan att någon inblandad aktivt arbetat för det

rassubstantiv
det att något okontrollerat faller ner; även utvidgat om hastig sänkning av nivå

slumpsubstantiv
tillfällighet, sammanträffande

störtandesubstantiv
det att störta

störtningsubstantiv
händelsen att någonting faller snabbt

tillfällighetsubstantiv

undergångsubstantiv
det att upphöra existera, dö eller dö ut, ofta under dramatiska former

cado [cadere, cecidi, casus] (3rd) INTRANS
verb

bedarraverb
avta i styrka

dignaverb
på grund av matthet eller kraftlöshet sjunka ihop; ha det jobbigt

fallaverb
okontrollerat röra sig mot en himlakropps yta; okontrollerat röra sig i ett gravitationsfält

störtaverb
med kraft, okontrollerat och okontrollerbart falla ned mot marken och ofta skadas eller förstöras

trillaverb
ramla /omkull/, snubbla och ramla /omkull/

casus autocineticus noun

bilolyckasubstantiv
olycka med bilar inblandade i händelseförloppet

ablativus | casus ablativus noun

ablativsubstantiv
kasus i vissa språk som i första hand markerar rörelse ifrån något (i latin markerar ablativ även substantivets funktion i frasen är som ett medel (instrument; jämför instrumentalis) för den handling som frasen beskriver)

accusativus | casus accusativus noun

ackusativsubstantiv
ett ord som står i detta kasus

Caucasus noun

Kaukasussubstantiv
en bergskedja som sträcker sig mellan Svarta havet i väster och Kaspiska havet i öster, med Europa i norr och Asien i söder

occasus [occasus] (4th) M
noun

Occidentensubstantiv
Västerlandet