Svéd-Latin szótár »

fall latinul

SvédLatin
fall (mer eller mindre våldsamt och plötsligt) slut på tillvaro
substantiv

casus [casus](4th) M
noun

fall substantiv
formell uppgift (utlöst av en tidigare händelse) som ska utredas, lösas eller åtgärdas

causa [causae](1st) F
noun

fall substantiv
neråtriktad rörelse orsakad av gravitationen som den enda eller dominanta kraften; det att (okontrollerat / fritt i luften) röra sig nedåt; det att falla eller ramla

casus [casus](4th) M
noun

fall substantiv
någonting som inträffar eller har inträffat; liten avgränsad del av historian

causa [causae](1st) F
noun

falla verb
okontrollerat röra sig mot en himlakropps yta; okontrollerat röra sig i ett gravitationsfält

cado [cadere, cecidi, casus](3rd) INTRANS
verb

fallbila substantiv
giljotin

securis cadensnoun

fallenhet substantiv
begåvning, förmåga; duglighet, skicklighet, lämplighet

facultas [facultatis](3rd) F
noun

fallera verb

desum [desse, defui, defuturus]verb

fallgrop substantiv
fälla i form av en (dold) grop i marken, avsedd att fånga vilda djur i

fovea [foveae](1st) F
noun

fallisk adjektiv
penisformad; penis-

phallicusadjective
M

fallos substantiv
avbildning av eller likhet med en penis, särskilt om dyrkade antika grekiska stenar eller statyer; penisattrapp

phallusnoun

fallskärm substantiv
anordning bestående av en stor välvd väv kallad kalott, numera oftast i nylon-material, med bärlinor med syfte att kraftigt begränsa farten för person eller föremål på väg mot marken, eller om liknande anordning med fartdämpande effekt

umbrella descensorianoun
F

fallucka substantiv
lucka i golv som öppnas nedåt vilken man kan falla igenom

fenestra [fenestrae](1st) F
noun

anbefalla verb
befalla, ge befallning om

iubereverb

anbefalla verb
påbjuda, förordna

iubereverb

anbefalla verb
ålägga eller föreskriva (någon något);

iubereverb

anfall substantiv
attack, angrepp

attaccanoun

anfall substantiv
sjukdom som helt plötsligt uppstår, konvulsion

attaccanoun

anfalla verb
gå till anfall, angripa, attackera, överfalla

appugno [appugnare, appugnavi, appugnatus](1st) TRANS
verb

anfallare substantiv

prorsumnoun

anfallskrig substantiv

aggresionoun

avfall substantiv
avhopp, omvändelse från en viss övertygelse, det att en person som tidigare varit anhängare av en trosuppfattning eller ideologi överger denna, utan att nödvändigtvis ansluta sig till ett tydligt alternativ

eiectamentanoun
N-Pl

avfall substantiv
rester (eller något annat oönskat, oanvändbart eller onödigt) som lämnas, slängs eller överges

eiectamentanoun
N-Pl

avfallshantering substantiv
hantering av avfall (sopor)

deiectio purgamentorumnoun

befalla verb
ge order om

imperōverb

befallning substantiv

nutus [nutus](4th) M
noun

bifalla verb

scisco [sciscere, scivi, scitus](3rd) TRANS
verb

bortfalla verb
förgå, gå förlorad; försvinna, upphöra; bli ogiltig, ogiltigförklarad; utgå, bli utelämnad

abolescōverb

dödsfall substantiv
en (enskild) persons död; det att en person dör

funus [funeris](3rd) N
noun

framfall substantiv
utträngning av inre organ genom kroppsyta, oftast att slidans väggar buktar ut genom slidans öppning

prolapsusnoun

förefalla verb

accidereverb

hoppa fallskärm verb

umbrella descensoriaverb

håravfall substantiv
onormalt förlust av hår, mest på grund av sjukdom

atrichomianoun

i alla fall adverb
trots något som tidigare nämnts; ändå; under alla omständigheter

utiqueadverb

i alla fall adverb
åtminstone

utiqueadverb

i så fall adverb

tumadverb

i varje fall adverb
inte mindre än, åtminstone

certēadverb

ifall såvida, försåvitt, försåvida

si

infall substantiv
plötslig tanke eller idé som infaller någon

arbitrium [arbitri(i)](2nd) N
noun

infalla verb
falla in /mot något/

cadereverb

12