Svéd | Latin |
---|---|
fall (mer eller mindre våldsamt och plötsligt) slut på tillvaro substantiv | casus [casus](4th) M |
fall substantiv formell uppgift (utlöst av en tidigare händelse) som ska utredas, lösas eller åtgärdas | causa [causae](1st) F |
fall substantiv neråtriktad rörelse orsakad av gravitationen som den enda eller dominanta kraften; det att (okontrollerat / fritt i luften) röra sig nedåt; det att falla eller ramla | casus [casus](4th) M |
fall substantiv någonting som inträffar eller har inträffat; liten avgränsad del av historian | causa [causae](1st) F |
falla verb okontrollerat röra sig mot en himlakropps yta; okontrollerat röra sig i ett gravitationsfält | cado [cadere, cecidi, casus](3rd) INTRANS |
fallbila substantiv giljotin | securis cadensnoun |
fallenhet substantiv begåvning, förmåga; duglighet, skicklighet, lämplighet | facultas [facultatis](3rd) F |
fallera verb | desum [desse, defui, defuturus]verb |
fallgrop substantiv fälla i form av en (dold) grop i marken, avsedd att fånga vilda djur i | fovea [foveae](1st) F |
fallisk adjektiv penisformad; penis- | phallicusadjective |
fallos substantiv avbildning av eller likhet med en penis, särskilt om dyrkade antika grekiska stenar eller statyer; penisattrapp | phallusnoun |
fallskärm substantiv anordning bestående av en stor välvd väv kallad kalott, numera oftast i nylon-material, med bärlinor med syfte att kraftigt begränsa farten för person eller föremål på väg mot marken, eller om liknande anordning med fartdämpande effekt | umbrella descensorianoun |
fallucka substantiv lucka i golv som öppnas nedåt vilken man kan falla igenom | fenestra [fenestrae](1st) F |
anbefalla verb befalla, ge befallning om | iubereverb |
anbefalla verb påbjuda, förordna | iubereverb |
anbefalla verb ålägga eller föreskriva (någon något); | iubereverb |
anfall substantiv attack, angrepp | attaccanoun |
anfall substantiv sjukdom som helt plötsligt uppstår, konvulsion | attaccanoun |
anfalla verb gå till anfall, angripa, attackera, överfalla | appugno [appugnare, appugnavi, appugnatus](1st) TRANS |
anfallare substantiv | prorsumnoun |
anfallskrig substantiv | aggresionoun |
avfall substantiv avhopp, omvändelse från en viss övertygelse, det att en person som tidigare varit anhängare av en trosuppfattning eller ideologi överger denna, utan att nödvändigtvis ansluta sig till ett tydligt alternativ | eiectamentanoun |
avfall substantiv rester (eller något annat oönskat, oanvändbart eller onödigt) som lämnas, slängs eller överges | eiectamentanoun |
avfallshantering substantiv hantering av avfall (sopor) | |
befalla verb ge order om | imperōverb |
befallning substantiv | nutus [nutus](4th) M |
bifalla verb | scisco [sciscere, scivi, scitus](3rd) TRANS |
bortfalla verb förgå, gå förlorad; försvinna, upphöra; bli ogiltig, ogiltigförklarad; utgå, bli utelämnad | abolescōverb |
dödsfall substantiv en (enskild) persons död; det att en person dör | funus [funeris](3rd) N |
framfall substantiv utträngning av inre organ genom kroppsyta, oftast att slidans väggar buktar ut genom slidans öppning | prolapsusnoun |
förefalla verb | accidereverb |
hoppa fallskärm verb | |
håravfall substantiv onormalt förlust av hår, mest på grund av sjukdom | atrichomianoun |
i alla fall adverb trots något som tidigare nämnts; ändå; under alla omständigheter | utiqueadverb |
i alla fall adverb åtminstone | utiqueadverb |
i så fall adverb | tumadverb |
i varje fall adverb inte mindre än, åtminstone | certēadverb |
ifall såvida, försåvitt, försåvida | |
infall substantiv plötslig tanke eller idé som infaller någon | arbitrium [arbitri(i)](2nd) N |
infalla verb falla in /mot något/ | cadereverb |