Svéd | Latin |
---|---|
stå verb | stareverb |
stå verb ej vara i funktion | stareverb |
stå verb ha upprätt kroppsställning utan att förflytta sig | stareverb |
stå verb vara målvakt; stå i mål | stareverb |
stå verb vara placerad, ofta upprätt | stareverb |
stå verb vara skriven | stareverb |
stå upp verb aktivt försvara | accido [accidere, accidi, -](3rd) |
stå ut verb sticka ut | exsero [exserere, exserui, exsertus](3rd) |
stå ut verb uthärda, tåla, klara av | ferreverb |
ståhej substantiv ljudlig, kaosartad atmosfär | spondylus [spondyli](2nd) M |
stål substantiv | |
stålar substantiv pengar | aes [aeris](3rd) N |
stånd substantiv det att vara förmögen att utföra något; det att ha tillräcklig förmåga för att bli verklighet; det att kunna (göra) något | conditio [conditionis](3rd) F |
stånd substantiv erektion | erectio [erectionis](3rd) F |
stånd substantiv samhällsklass med vissa lagliga rättigheter och skyldigheter (i äldre samhällssystem) | conditio [conditionis](3rd) F |
ståndaktig adjektiv som håller stånd mot yttre påverkan; som inte ger vika för frestelse, övertalning o.d.; fast i övertygelse | firmus [firma -um, firmior -or -us, firmissimus -a -um]adjective |
ståndare substantiv manligt könsorgan (hanorgan) i en blomma | stamen [staminis](3rd) N |
ståndarknapp substantiv del längst ut på ståndare som bildar det befruktande pollenet | anthera [antherae](1st) F |
stång substantiv | canaba [canabae](1st) F |
stångas verb kämpa | bello [bellare, bellavi, bellatus](1st) INTRANS |
ståt substantiv överdådig, pompös prakt; pompa, glans | fastus [fasti](2nd) M |
tillstå verb erkänna eller medgiva något | confiteor [confiteri, confessus sum](2nd) DEP |
tillstånd substantiv beskaffenhet, skick, status, läge | status [status](4th) M |
tillstånd substantiv tillåtelse | concessus [concessus](4th) M |
undantagstillstånd substantiv tillfälligt upphävande av normala medborgerliga rättigheter med ökade befogenheter för polis och militär (såsom utegångsförbud, husundersökningar, arresteringar på lös grund m m) | lēx mīlitārisnoun |
underförstå (oftast i perfekt particip) göra något gällande utan direkt påtala verb | subaudio [subaudire, subaudivi, subauditus](4th) INTRANS |
uppstå verb stå upp, resa sig från graven, bli levande igen efter att ha varit död | ascendereverb |
uppstå verb uppkomma, börja, bli till | surgereverb |
uppståndelse substantiv det att någon blir levande igen från att ha varit död | resurrectio [resurrectionis](3rd) F |
utstå verb uthärda, genomlida, tåla, utsättas för, tvingas att stå ut med | perpetior [perpeti, perpessus sum](3rd) DEP |
vapenstillestånd substantiv formell överenskommelse mellan stridande parter om att upphöra krigföring, inför en förestående fredsförhandling | indūtiaenoun |
vintersolstånd substantiv tidpunkt på året då solen har sin lägsta middagshöjd, vilket inträffar den 21–23 december på norra halvklotet och 20–23 juni på södra halvklotet | bruma [brumae](1st) F |
välstånd substantiv hög ekonomisk levnadsstandard, god ekonomi | prosperitas [prosperitatis](3rd) F |
änkestånd substantiv tillståndet att leva själv efter ens livspartners död | viduitāsnoun |
återstå verb finnas kvar (efter att annat försvunnit), vara över; restera | maneo [manere, mansi, mansus](2nd) |
återuppstå verb bli levande igen efter att ha varit död | animo [animare, animavi, animatus](1st) TRANS |
ömtålig adjektiv | fragilis [fragilis, fragile]adjective |