Svéd-Latin szótár »
vill latinul
| Svéd | Latin |
|---|---|
| vill adjektiv vilsen | āmissusadjective |
| villa substantiv fristående bostadshus | villa [villae](1st) F |
| villebråd substantiv djur som jagas | lūdusnoun |
| villfara verb söka uppfylla någons vilja | |
| villfarelse substantiv oriktig uppfattning | error [erroris](3rd) M |
| villig adjektiv som kan låta sig utföra eller göra något | libens [libentis (gen.), libentior -or -us, libentissimus -a -um]adjective |
| villkor substantiv | conditio [conditionis](3rd) F |
| villkorlig adjektiv beroende av villkor | condiciōnālisadjective |
| villkorligen adverb beroende av villkor | condiciōnāliteradverb |
| villoväg substantiv väg som leder fel | via falsanoun |
| villrådig adjektiv rådvill, obeslutsam, osäker | incertus [incerta, incertum]adjective |
| Anden är villig, men köttet är svagt. själen vill men kroppen orkar inte | |
| beredvillig adjektiv beredd att göra något, villig, färdig att göra något utan invändning | libens [libentis (gen.), libentior -or -us, libentissimus -a -um]adjective |
| frivillig adjektiv inte obligatorisk; som man själv får välja om man vill använda, gå på etc. | voluntarius [voluntaria, voluntarium]adjective |
| frivilligt adverb ; av egen fri vilja | līberēadverb |
| illvillig adjektiv | malevolens [(gen.), malevolentis]adjective |
| Kongo-Brazzaville substantiv en stat i Afrika | |
| ofrivillig barnlöshet substantiv det att ett par inte kan få barn genom samlag trots att de försöker | infertilitasnoun |
| rådvill adjektiv som har svårt att bestämma sig | intutus [intuta, intutum]adjective |
| samarbetsvillig adjektiv benägen att samarbeta; som gärna samarbetar /i en viss fråga/ | cooperātivusadjective |
| tvilling substantiv en av två personer födda efter samma graviditet | geminus [gemini](2nd) M |
| Tvillingarna substantiv en stjärnbild på norra stjärnhimlen, och ett av de tolv stjärntecknen inom västerländsk astrologi, med det latinska namnet Gemini (i genitiv: Geminorum), och symbolen ♊ | Gemininoun |
| välvillig adjektiv | benevolens [benevolentis (gen.), benevolentior -or -us, benevolentissimus -a -um]adjective |
| välvillighet substantiv det att vara välvillig | benevolentia [benevolentiae](1st) F |
