sten latinul
| Svéd | Latin |
|---|---|
| sten substantiv | lapis [lapidis](3rd) M |
| sten substantiv bit av ett mer eller mindre ädelt mineral innefattad i ett smycke | lapis [lapidis](3rd) M |
| sten substantiv jämförbar med en lös bit av mineraliskt material | lapis | petranoun |
| sten substantiv spelpjäs i ett flertal olika spel, bland annat go | lapis | petranoun |
| sten substantiv typ av mineraliskt material | lapis | petranoun |
| stena verb utsätta för stening (avrättning genom stenkastning) | lapidareverb |
| stenblock substantiv stor sten | saxum [saxi](2nd) N |
| Stenbocken substantiv en stjärnbild på södra stjärnhimlen, och ett av de tolv stjärntecknen inom västerländsk astrologi, med det latinska namnet Capricornus (i genitiv: Capricorni), och symbolen ♑ | Capricornus [capricorni](2nd) M |
| stenbrott substantiv ställe där stenbrytning utförs | sectura [secturae](1st) F |
| stenfalk substantiv | epileusnoun |
| stenhuggare substantiv person som hugger sten, som utövar stenhuggeri, skulptör | lapicida [lapicidae](1st) M |
| stenhård adjektiv mycket hård, mycket intensiv | obstinateadjective |
| stenhård adjektiv mycket sträng eller tuff | asper [aspera -um, asperior -or -us, asperrimus -a -um]adjective |
| stenhård adjektiv mycket tuff (svår) | arduus [ardua -um, arduior -or -us, arduissimus -a -um]adjective |
| stenig adjektiv som innehåller eller består av sten | lapidarius [lapidaria, lapidarium]adjective |
| stenkista substantiv ram av trä (kista) fylld med sten, använd som fundament under vatten för bro eller brygga | cunabulanoun |
| stenkol substantiv fossila bränslet kol | carbōnoun |
| stenlagd adjektiv perfektparticip av stenlägga | constrātusadjective |
| stenlägga substantiv belägga en väg, en plats, en uppfart eller dylikt med sten som underlag | pavīmentōnoun |
| stenläggning substantiv beläggning av sten (på gata, torg) | pavīmentumnoun |
| stenos substantiv onormal förträngning av ett lumen, t.ex. i ett blodkärl eller i mag–tarmkanalen | stenosisnoun |
| stentrast substantiv | |
| stenålder substantiv den tidsepok som inleds när människan börjar tillverka verktyg (av sten) | Aetas Lapideanoun |
| assistent substantiv person som hjälper, assisterar någon och som inte har fullt ansvar för det som ska göras | adiūtornoun |
| bondestenålder substantiv tidsålder som kännetecknas av att människor började odla grödor och hålla sig med boskap (i Sverige från omkring år 4000 f.v.t. genom migration söderifrån) | Neolithicumnoun |
| bärnsten substantiv stelnat fossilt harts, ursprungligen avsöndrad som kåda av träd, framförallt barr | |
| de vises sten substantiv ett eftersökt ämne som enligt gamla tiders alkemister skulle kunna förvandla oäkta metaller till guld (och bota alla slags sjukdomar) | lapis philosophorumnoun |
| Elfenbenskusten substantiv stat i västra Afrika | Litus Eburneumnoun |
| existens substantiv det att existera; plats som finns till i rummet och tiden | exsistentia [exsistentiae](1st) F |
| existentiell adjektiv som rör grunden för människans tillvaro (existens) på jorden (jordelivet); filosofisk; som rör existentialismen | existentialis [existentialis, existentiale]adjective |
| flintasten substantiv sten av flinta | silex [silicis](3rd) C |
| furstendöme substantiv rike med en furste som överhuvud | prīncipālitāsnoun |
| förresten adverb anger att uttalaren just kom på ett tillägg, som gäller utöver tidigare nämnda påståenden | alioquiadverb |
| förresten adverb anger ett plötsligt (spontant) byte av ämne, ofta när uttalaren just kommer på en viktig fråga | etenimadverb |
| förstena verb | lapidesco [lapidescere, -, -](3rd) |
| gallsten substantiv konkrement (stenbildning) i gallan som kan bestå av kolesterol, kalk och bilirubin | cholelithusnoun |
| gravsten substantiv formad sten vilken ställs eller läggs vid en grav och innehåller fint ristad eller målad information om den person eller de personer som ligger i graven, såsom namn, födelsedatum och dödsdatum | lapis [lapidis](3rd) M |
| inkonsistent adjektiv | alienus [aliena -um, alienior -or -us, alienissimus -a -um]adjective |
| kalksten substantiv | calx [calcis](3rd) C |
| kasta sten i glashus verb vara en hycklare, en hypokrit; kritisera någon annan för något som man själv gör sig skyldig till |
