Svéd | Latin |
---|---|
kråka substantiv en art (Corvus corone) inom fågelfamiljen kråkfåglar (Corvidae); individ av arten kråka | corvus | cornixnoun |
kråkbär substantiv växt av arten Empetrum nigrum | empetrumnoun |
krångelmakare substantiv person som bråkar, grälar och ställer till krångel för andra | lēgulēiusnoun |
krånglig adjektiv som vållar besvär och krångel | contortus [contorta, contortum]adjective |
krås substantiv kollektiv benämning på ätbara inälvor i fåglar | gizeriumnoun |
kyrkråtta substantiv råtta som håller till i kyrka (där det är knappt om föda) | Mus [muris](3rd) C |
laserstråle substantiv en ljusstråle skapad med hjälp av en laser | radius lūcisnoun |
ledtråd substantiv information som kan (hjälpa till att) lösa en gåta, besvara en fråga eller leda till plats eller liknande | indicium [indici(i)](2nd) N |
ljusstråle substantiv stråle av ljus | radius [radi(i)](2nd) M |
långtråkig adjektiv | taediōsusadjective |
märgstråle substantiv transportled (för sav) i en trädstam, synlig i ekvirke | speculum [speculi](2nd) N |
ofrånkomlig adjektiv som inte kan slippas eller undvikas, som måste existera eller inträffa | inevitabilis [inevitabilis, inevitabile]adjective |
område (i städer) stadsdel, kvarter, distrikt, region substantiv | ager [agri](2nd) M |
område substantiv avgränsad plats eller yta | regio [regionis](3rd) F |
område substantiv en särskild sfär av verkligheten; inriktning, gren, del | regio [regionis](3rd) F |
ordförråd substantiv de ord som en person kan och använder | dictionarium [dictionarii](2nd) N |
ordspråk substantiv | |
ormvråk substantiv | buteo [buteonis](3rd) M |
oråd substantiv något som är ofördelaktigt eller farligt, olycka, motighet | vomica [vomicae](1st) F |
oråd substantiv olämpligt eller skadligt beteende, olycklig åtgärd, ond gärning; oklokt eller olyckligt beslut, dum eller farlig idé, galenskap; förbjuden eller brottslig handling | aspernoun |
programmeringsspråk substantiv | |
pråm substantiv båt med flat botten, ofta utan egen motor | ponto [pontonis](3rd) M |
prång substantiv trång vrå | angulus [anguli](2nd) M |
röd tråd substantiv genomgående temat | fīlumnoun |
skrå substantiv yrkeskår eller gille, ofta sammanslaget med namnet på ett hantverk eller yrke; i överförd betydelse också om samfund och brödraskap | collēgiumnoun |
skråla verb föra oväsen med högljudd sång | boareverb |
skråla verb tjuta av sorg | gemo [gemere, gemui, gemitus](3rd) |
skråma substantiv rispa i huden, sår, skavsår | cicatrix [cicatricis](3rd) F |
solstråle substantiv uppskattande smeknamn, särskilt om någon som med gladlynt (ofta om barn) | sol [solis](3rd) M |
språk substantiv kommunikationsmedium medelst mänskligt tal eller andra symboler | lingua [linguae](1st) F |
språka verb småprata, samtala | garrireverb |
språkfamilj substantiv | |
språkförbistring substantiv åtskillnad i språk som gör att folk inte förstår varandra (sedan Babels torn, enligt 1 Mos. 11:1–9) | |
språklärare substantiv | grammaticus [grammatici](2nd) M |
språkrör substantiv medel att göra sin röst hörd (t ex en tidning eller en person i ett drama eller i en roman) | tuba stentoreanoun |
språng substantiv långt hopp | saltus [saltus](4th) M |
strå substantiv lite, en smula, en aning | culmus [culmi](2nd) M |
strå substantiv stjälk av gräs eller andra gräsartade växter, t.ex. grässtrå, halmstrå; hårstrå | culmus [culmi](2nd) M |
stråke substantiv redskap ofta av tagel som dras över strängarna i ett stråkinstrument för att skapa ljud | arcus [arcus](4th) M |
stråla verb avge (synlig eller osynlig) strålning; skina, lysa i en bestämd riktning, glänsa | lūceōverb |