Svéd | Latin |
---|---|
fäll substantiv | corium [cori(i)](2nd) N |
fälla verb få att falla genom att använda fysisk kraft | resupinoverb |
fälla substantiv fångsredskap ofta försett med lockbete för att locka och medelst fallucka eller annat som faller igen fånga eller innestänga ett djur | rētenoun |
avfälling substantiv dissident; person som övergivit tidigare organisation eller åsikt och mer eller mindre aktivt motarbetar tidigare ståndpunkt, ofta i religiös eller politisk bemärkelse | apostata [apostatae](1st) M |
flugfälla substantiv någon av flera (köttätande) växtarter som lockar till sig flygande insekter för att fånga dem | |
frånfälle substantiv | funus [funeris](3rd) N |
modfälld adjektiv nedslagen och handlingssvag (av sorg eller besvikelse) | dēiectusadjective |
musfälla substantiv anordning för att fånga möss och andra mindre gnagare | muscipula [muscipulae](1st) F |
råttfälla substantiv anordning för att fånga (och döda) råttor och andra skadegörande gnagare | muscipula [muscipulae](1st) F |
samfälld adjektiv som har överensstämmande uppfattning | unanimis [unanimis, unanime]adjective |
samfälld adjektiv som utföres/delas/ägs e.d. av flera parter tillsammans; ej delad | communis [communis, commune]adjective |
tillfälle substantiv viss tidpunkt, särskilt då något speciellt inträffar | occasio [occasionis](3rd) F |
tillfälle substantiv även möjlighet | ampla [amplae](1st) F |
tillfällig adjektiv som bara existerar under en begränsad (ofta kort) tid; övergående, provisorisk | temporālisadjective |
tillfällig adjektiv som sker eller utvecklar sig på ett oförutsett, oförutsägbart eller oväntat sätt; accidentell | fortuītusadjective |
tillfällighet substantiv | casus [casus](4th) M |