Svéd | Latin |
---|---|
bära verb förflytta något med hjälp av kroppen genom att hålla det ovanför underlaget; gå med en börda | ferreverb |
bära verb ha på sig | ferreverb |
bära verb hålla uppe eller uppbära något; hålla för en viss belastning | reservo [reservare, reservavi, reservatus](1st) |
bära verb leda åt ett visst håll; röra sig i en viss riktning | duco [ducere, additional, forms]verb |
bära verb tyngas eller tryckas av något tungt, prövande e.d.; svara för något psykiskt krävande; lida under eller utstå något sorgligt, obehagligt e.d. | reservo [reservare, reservavi, reservatus](1st) |
brevbärare substantiv ett yrke; person som yrkesmässigt delar ut post, postbud | tabellāriusnoun |
budbärare substantiv | nuntius [nunti(i)](2nd) M |
fanbärare substantiv person som bär en fana | signifer [signiferi](2nd) M |
fruktbärande adjektiv som bär frukt | pōmiferadjective |
innebära verb | significo [significare, significavi, significatus](1st) |
Ormbäraren substantiv en stjärnbild på himmelsekvatorn, med det latinska namnet Ophiuchus (i genitiv: Ophiuchi) | Ophiuchusnoun |
umbära verb | carereverb |