Svéd-Latin szótár »

bära latinul

SvédLatin
bära verb
förflytta något med hjälp av kroppen genom att hålla det ovanför underlaget; gå med en börda

ferreverb

bära verb
ha på sig

ferreverb

bära verb
hålla uppe eller uppbära något; hålla för en viss belastning

reservo [reservare, reservavi, reservatus](1st)
verb

bära verb
leda åt ett visst håll; röra sig i en viss riktning

duco [ducere, additional, forms]verb

bära verb
tyngas eller tryckas av något tungt, prövande e.d.; svara för något psykiskt krävande; lida under eller utstå något sorgligt, obehagligt e.d.

reservo [reservare, reservavi, reservatus](1st)
verb

brevbärare substantiv
ett yrke; person som yrkesmässigt delar ut post, postbud

tabellāriusnoun

budbärare substantiv

nuntius [nunti(i)](2nd) M
noun

fanbärare substantiv
person som bär en fana

signifer [signiferi](2nd) M
noun

fruktbärande adjektiv
som bär frukt

pōmiferadjective

innebära verb

significo [significare, significavi, significatus](1st)
verb

Ormbäraren substantiv
en stjärnbild på himmelsekvatorn, med det latinska namnet Ophiuchus (i genitiv: Ophiuchi)

Ophiuchusnoun

umbära verb

carereverb