Svéd | Latin |
---|---|
åka verb färdas; flytta; med avsikt ändra vilken plats man befinner sig på | eo [ire, ivi(ii), itus]verb |
åkallan substantiv | invocātiōnoun |
blåkråka substantiv | |
bråka (ofta på ett högljutt och mindre trevligt sätt) föra slagsmål, oväsen och/eller samtal om något som inte är lätt att komma överens om och acceptera (vanligtvis p.g.a. olika uppfattningar eller åsikter om vad som är rätt eller fel) verb | altercor [altercari, altercatus sum](1st) DEP |
bråka verb bryta vedartade delar av strån (av lin) | battuereverb |
förespråka verb | supersum [superesse, superfui, superfuturus]verb |
förespråkare substantiv person som förespråkar något, d.v.s. person som uttalar sig positivt om någon företeelse, och gärna vill att den skall bli verklighet, fortsätta eller spridas | sectatornoun |
kråka substantiv en art (Corvus corone) inom fågelfamiljen kråkfåglar (Corvidae); individ av arten kråka | corvus | cornixnoun |
råka substantiv | graculus [graculi](2nd) M |
råka verb händelsevis göra något | accidereverb |
råka verb möta, träffa | concurrereverb |
skidåkare substantiv | nartator [nartatoris](3rd) M |
småkaka substantiv litet, sött och sprött bakverk, ofta gjort på mördeg | copta [coptae](1st) F |
språka verb småprata, samtala | garrireverb |
tråka ut verb göra så att någon känner tristess (lätt negativ känsla av brist på intressant stimulans), t.ex. genom att tvinga personen att lägga sin uppmärksamhet på något (långsamt och långrandigt) som personen inte är intresserad av | terebrōverb |
uttråkad adjektiv | pertaesusadjective |