tråka utverb göra så att någon känner tristess (lätt negativ känsla av brist på intressant stimulans), t.ex. genom att tvinga personen att lägga sin uppmärksamhet på något (långsamt och långrandigt) som personen inte är intresserad av
terebrōnoun
tråkmånssubstantiv tråkig människa, någon som gör en uttråkad
