| Latin | Svéd |
|---|
| dolidus adjective | ömadjektiv
som smärtar och gör ont, främst vid beröring; även bildligt (om känslighet, om svaghet) plågsamadjektiv snarstuckenadjektiv
lättstött stingsligadjektiv
som lätt blir upprörd eller retad svidande() som orsakar brännande och stickande smärta, öm
adjektiv |
| dolidus adverb | smärtsamtadverb
avledning till adjektivet smärtsam |
dolium [dolii] (2nd) N
noun | vinfatsubstantiv
fat för lagring av vin |
dollarium [dollarii] (2nd) N
noun | dollarsubstantiv
benämning på valutan i bland annat USA, Kanada och Australien |
| dolo noun | dolksubstantiv
stickvapen som till formen påminner mycket om ett litet svärd |
dolor [doloris] (3rd) M
noun | ömhetsubstantiv
det att smärta och göra ont, särskilt vid beröring ontsubstantiv smärtasubstantiv
skarp fysisk känsla av obehag, vanligen som en varning om ett akut problem värksubstantiv
ihållande smärta vesubstantiv
elände, olycka |
| dolor interjection | veinterjektion
utrop som anger önskan, känsla eller antydan av något obehagligt eller hotande |
| dolor post alcoholum noun | katthannesubstantiv
katt av manskön |
| dolō noun | piksubstantiv
långt, spjutliknande stångvapen (använt främst under 1400- och 1500-talen) |
| dolōsus adjective | fintligadjektiv klyftigadjektiv
intelligent, skarpsinnig, klipsk; som har god förmåga att se sammanhang |
| domare verb | tämjaverb
göra tam; få att fungera på ett icke vilt och/eller aggressivt sätt i interaktion med människor; domesticera |
domo [domare, domui, domitus] (1st)
verb | behärskaverb
härska över, ha kontroll över dompteraverb
tämja djur |
| domesticus [domestica, domesticum] adjective | husligadjektiv
som tillhör hushållet eller hemmet inhemskadjektiv
som (naturligt och/eller sedan lång tid) hör till det egna landet inländskadjektiv
som avser det egna landet |
| domi adverb | hemmaadverb
där man själv eller någon annan bor (i någons hem, hemland eller hemort) |
domus [domi] (2nd) F
noun | modehussubstantiv
företag och exklusivt varumärke i modebranschen (särskilt inom haute couture) ställesubstantiv
egendom, hus, hem |
domicilium [domicili(i)] (2nd) N
noun | adresssubstantiv
anger läge, position i form av position för minnescell i ett elektroniskt minne domicilsubstantiv
hemvist, bostadsort, hemort |
domina [dominae] (1st) F
noun | chefsubstantiv
person som leder en grupp personer och fattar beslut i den damsubstantiv
kvinna (av stånd) härskarinnasubstantiv herrinnasubstantiv
kvinnlig motsvarighet till herre; härskarinna; kvinnlig husbonde, matmor, fru (i huset) |
| dominans noun | dominantsubstantiv
femte tonen i en diatonisk skala; ton som ligger en (ren) kvint över tonartens grundton |
| dominans adjective | dominantadjektiv
som har en härskande roll inom en sexuell relation dominantadjektiv
som kommer till uttryck redan i enkel uppsättning (om alleler) |
| dominari verb | rå påverb
vara överlägsen (t.ex. starkare än andra) och därigenom vara i stånd att besegra någon eller övervinna något; vara övermäktig |
dominor [dominari, dominatus sum] (1st) DEP
verb | domineraverb
behärska, härska, råda, ha övertaget, styra, leda övervägaverb
väga tyngre; vara fler än; dominera |
