| Latin | Svéd |
|---|
do [dare, dedi, datus] (1st) TRANS
verb | bekommaverb
ha (god eller dålig) inverkan givaverb
efter apokope (och omljud) ersatt av ge |
doceo [docere, docui, doctus] (2nd)
verb | bildaverb
ingjuta kunskap; undervisa någon med fokus på faktisk kunskap, jämför med utbilda delgeverb informeraverb instrueraverb
handleda, informera, lära ut, undervisa, upplysa meddelaverb utbilda(transitivt) ge någon eller några en utbildning; ge någon eller några kunskaper inom något ämne
verb |
| docere verb | erfaraverb
bli informerad om, få reda på, (lyckas) luska ut förnimmaverb
få höra, få veta undervisaverb |
| doctus [docta -um, doctior -or -us, doctissimus -a -um] adjective | bildadadjektiv
- om person som besitter kunskaper med fokus på egentligt kunnande snarare än formell utbildning lärdadjektiv
person som har stor lärdom, som är kunnig och bildad lärdadjektiv
som har stor lärdom, som är kunnig och bildad |
doctrina [doctrinae] (1st) F
noun | budsubstantiv
budskap; mängd viktig information som skall nå en annan person inlärningsubstantiv
det att inlära eller lära in nyhetsubstantiv
en bit information som anses vara ny; särskilt handlande om en händelse som rapporteras i massmedia |
| doctrina | indicium noun | information(privat) undervisning, arbete som informator
substantiv |
| doctrinae Darvinianae fautor noun | darwinistsubstantiv |
| doctrinae geneticae peritus noun | genetikersubstantiv
forskare inom genetik, ärftlighetsforskare |
| doctrīna noun | eruditionsubstantiv
boklig bildning, lärdom |
| doctrīnālis adjective | teoretiskadjektiv
som hör till teori snarare än praktik, tänkbar, opraktisk, overklig, abstrakt |
documentum [documenti] (2nd) N
noun | urkundsubstantiv
skriftligt dokument, akt |
| dodecagonum noun | dodekagonsubstantiv
polygon, med tolv hörn |
dogma [dogmatis] (3rd) N
noun | dogmsubstantiv |
| dogmatica noun | dogmatiksubstantiv
vetenskapen om den kristna religionens lärosatser |
| dogmaticus [dogmatica, dogmaticum] adjective | dogmatiskadjektiv
som håller fast vid en dogm utan att anpassa sig efter omständigheterna; ihärdig, fundamentalistisk, konsekvent, enkelspårig |
| dolens adjective | smärtsamadjektiv
som orsakar smärta (kroppslig eller själslig) |
| dolentulus adjective | bedrövadadjektiv
; som har bedrövats; mycket ledsen sorgsenadjektiv
som är ledsen och känner sorg |
| dolentulus adverb | bedrövatadverb
avledning till adjektivet bedrövad |
| dolere verb | värkaverb
göra ont, orsaka värk |
| doleō verb | göra ontverb
orsaka smärta göra ontverb
vara drabbad av smärta |
| doleō interjection | förlåtinterjektion |
| dolidus adjective | kitsligadjektiv
som är lättretad; som ofta och snabbt tar illa vid sig av harmlösa eller välmenande påpekanden känsligadjektiv
som lätt blir upprörd, uppretad eller förnärmad känsligadjektiv
som reagerar redan för små utslag känsligadjektiv
som är väldigt mottaglig för stimuli; ömtålig lättretligadjektiv
som lätt retas |
