Svéd | Magyar |
---|---|
skälla [skällde, skällt] verb | ugat◼◼◼igeA kutya ugatni fog. = Hunden kommer att skälla. kiabál◼◼◻ige üvölt◼◻◻ige csahol◼◻◻ige vonít◼◻◻ige gyalázige |
skälla [~n, skällor] substantiv | ugatás◼◼◻főnévHagyd abba az ugatást! = Sluta skälla! csengő◼◻◻főnév kolomp◼◻◻főnév csengettyűfőnév |
skälla ut | szid◼◼◼ |
skällande | ugatás◼◼◼ |
inspirationskälla [~n -källor] substantiv | ihletforrás◼◼◼főnév |
koskälla [~n -skällor] substantiv | kolomp◼◼◼főnév |
ljuskälla [~n -källor] substantiv | fényforrás◼◼◼főnév fény◼◼◻főnév |
rättskälla [~n rättskällor] substantiv | igazságérzetfőnév jobb érzésfőnév |