Svéd | Latin |
---|---|
vika verb ge efter för; retirera, ge upp; gå tillbaka | cedereverb |
vika verb lägga dubbelt genom att böja | plicōverb |
vikariat substantiv tjänstgöring som vikarie | repraesentationoun |
vikarie substantiv ställföreträdare, person som gör en annan anställds arbete när denna inte själv kan göra det; tillfällig ersättare | cooperiōnoun |
avvika verb skilja sig (från); inte följa mönstret | descisco [desciscere, descivi, descitus](3rd) INTRANS |
besvika verb inte leva upp till förväntningar; göra besviken | frustro [frustrare, frustravi, frustratus](1st) TRANS |
ge vika verb låta någon annan (motståndare) eller något annat ta över; ge upp | cedereverb |
springvikarie substantiv person som med kort varsel kan rycka in som ersättare på olika tjänster | eques [equitis](3rd) M |
svika verb bryta ett förtroende; inte uppfylla sina förpliktelser; inte hålla vad som lovats; göra besviken | dēferōverb |
svika verb inte nå upp till vad som förväntats av en; bli en besvikelse | frustro [frustrare, frustravi, frustratus](1st) TRANS |
svika verb inte räcka till | desum [desse, defui, defuturus]verb |
undvika verb göra så att man inte hamnar i en viss situation eller utför en viss handling | vitareverb |