Svéd | Latin |
---|---|
sitta verb befinna sig i en kroppsposition där bakdelen vilar på ett underlag och bär upp överkroppen; om fåglar i vissa fall även om en snarast stående ställning | sedere | sedeoverb |
sitta verb ha säte (och stämma) i en beslutande församling | sedereverb |
sitta uppe verb inte vara sängliggande; inte gå och lägga sig; vara vaken hela natten | sedeo [sedere, sedi, sessus](2nd) |
besitta verb inneha i praktiken, kunna förfoga över | habeōverb |
försitta verb försumma, gå miste om | expatrōverb |
översittare substantiv person som förtrycker andra personer | tyrannus [tyranni](2nd) M |