Svéd | Latin |
---|---|
rök substantiv synliga små partiklar som uppstått då något brinner eller bränns | fumus [fumi](2nd) M |
röka verb utsätta matvara eller liknande för rök för att konservera eller tillsätta smak, särskilt fisk och kött, vanligt i perfekt particip rökt lax, rökt korv, basturökt | fumareverb |
rökare substantiv person som röker | fumator [fumatoris](3rd) M |
rökbomb substantiv bomb som vid detonation skapar ett moln av rök (som signal, kamouflage, eller för att förvirra) | globus fumificusnoun |
rökelse substantiv | tus [turis](3rd) N |
rökelsekar substantiv | turibulum [turibuli](2nd) N |
rökeri substantiv anläggning för rökning av fisk och kött | carnarium [carnari(i)](2nd) N |
rökning substantiv en metod att konservera och smaksätta olika livsmedel genom att röka dem. | fūmifernoun |
rökning substantiv inandning av (toxiska) gaser (vanligen med tobak) med hjälp av pipa, cigarr, cigarett eller liknande föremål /i njutningssyfte/; det att röka | fūmifernoun |
fröken substantiv kvinnlig lärare, speciellt för yngre barn | puera [puerae](1st) F |
fröken substantiv ogift kvinna | puella [puellae](1st) F puella [puellae](1st) F |
föröka verb avla, fortplanta (sig) | resēminōverb |
förökning substantiv fortplantning; det att antalet individer av en given art, eller (virus)partiklar av given sort, ökar i ett avgränsat system, utan att nya individer eller partiklar tas in utifrån | augmen [augminis](3rd) N |
Ingen rök utan eld. | |
krök substantiv något som är krökt, till exempel böjen på ett rör eller en kurva i vägen | campter [campteros/is]noun |
kröka verb böja; göra krokig | anfractusverb |
kröka verb dricka alkohol, vanemässigt eller i större mängder (för att bli berusad) | ebriamenverb |
storrökare substantiv person som röker mycket /tobak/ | fumator [fumatoris](3rd) M |