Svéd | Latin |
---|---|
rättfärdig adjektiv oförvitlig, fläckfri, oklanderlig, fri från synd och skuld; ytterst moralisk och dygdig | iustusadjective |
rättfärdiga verb försvara omtvistad handling; visa att någon handlat rätt | absolvo [absolvere, absolvi, absolutus](3rd) TRANS |
rättfärdiga verb visa att något är riktigt, berättigat, rättvist e.d., ge (giltiga) skäl för något | iustificoverb |
rättfärdigad adjektiv berättigad, riktig, rättvis | iūstusadjective |