Svéd | Latin |
---|---|
räka substantiv typ av kräftdjur som förekommer i både sötvatten och saltvatten, får ljusröd färg efter kokning | caris [caridis](3rd) F |
bräka verb låta som ett får | balo [balare, balavi, balatus](1st) INTRANS |
kräkas verb genom munnen utstöta innehållet i magsäcken | vomereverb |
vräka verb kasta, hiva eller knuffa omkull ett stort eller tungt objekt (med stor kraft) | iacioverb |