Svéd | Latin |
---|---|
prat substantiv företeelsen att prata | sermunculus [sermunculi](2nd) M |
prat substantiv ljud producerat av pratande människor | sermōnoun |
prat substantiv nonsens | gerrae!noun |
prata verb kunna tala ett visst specifierat språk | loquiverb |
prata verb producera ljud av ord, ofta i kommunikationssyfte mellan människor | loquor [loqui, locutus sum](3rd) DEP |
prata bort verb småprata för att fördriva tid | confabulor [confabulari, confabulatus sum](1st) DEP |
pratande substantiv det att prata | colloquium [colloquii](2nd) N |
pratbubbla substantiv | balonusnoun |
pratglad adjektiv | garrulus [garrula, garrulum]adjective |
pratig adjektiv | linguosus [linguosa, linguosum]adjective |
pratkvarn substantiv | lingulācanoun |
pratmakare substantiv | homo loquaxnoun |
pratsam adjektiv | garrulus [garrula, garrulum]adjective |
pratsjuk adjektiv som känner ett stort behov av att prata (i största allmänhet) | linguosus [linguosa, linguosum]adjective |
pratstund substantiv | fabulornoun |
småprat substantiv kontaktskapande prat om oväsentligheter | sermunculus [sermunculi](2nd) M |
småprata verb prata med någon eller några utan direkt syfte, utan endast som tidsfördriv eller dylikt | garrireverb |
spratt substantiv skämtsamt upptåg som lurar någon | insicium [insicii](2nd) N |
sprattelgubbe substantiv person som (i betydande omfattning) agerar enligt någon annans vilja (i stället för att göra självständiga val) | neuropastumnoun |
struntprat substantiv | gerrae!noun |