Svéd-Latin szótár »
pipa latinul
| Svéd | Latin |
|---|---|
| pipa substantiv anordning för tobaksrökning; ihåligt rör avsett för rökning, ofta med en skål i ena änden, men ibland av mer avancerad konstruktion | fistula [fistulae](1st) F |
| pipa substantiv avlångt, ihåligt föremål genom vilket något, till exempel luft eller annan gas färdas | fistula [fistulae](1st) F |
| pipa substantiv avlångt, ihåligt föremål på ett mindre eldvapen genom vilket en projektil färdas | arundo [arundinis](3rd) F |
| pipa verb ge ifrån sig ett högfrekvent ljud | stridōverb |
| säckpipa substantiv instrument av skalmejatyp | utriculus [utriculi](2nd) M |
| vasspipa substantiv | harundōnoun |
| vattenpipa substantiv ett slags rökdon som framför allt används för att röka smaksatt tobak där röken filtreras och kyls genom att passera en vattenbehållare | fistula [fistulae](1st) F |
| visselpipa substantiv | sībilōnoun |
