Svéd | Latin |
---|---|
pip substantiv litet rör på kanna som det går att hälla igenom | canālisnoun |
pip substantiv ljud som liknar fågelungens läte, pipande ljud; svagt ljud i högt tonläge | pīpōnoun |
pip interjektion ljud som påminner om det från fågelungar, möss, eller liknande (även om elektroniska ljud) | pipitainterjection |
pipa substantiv anordning för tobaksrökning; ihåligt rör avsett för rökning, ofta med en skål i ena änden, men ibland av mer avancerad konstruktion | fistula [fistulae](1st) F |
pipa substantiv avlångt, ihåligt föremål genom vilket något, till exempel luft eller annan gas färdas | fistula [fistulae](1st) F |
pipa substantiv avlångt, ihåligt föremål på ett mindre eldvapen genom vilket en projektil färdas | arundo [arundinis](3rd) F |
pipa verb ge ifrån sig ett högfrekvent ljud | stridōverb |
pipig adjektiv som har en sådan röst; gnällig | stridensadjective |
pipig adjektiv som ofta piper | stridensadjective |
pipig adjektiv som påminner om pip | stridensadjective |
piplök substantiv växt (amaryllisväxt, lök) av arten Allium fistulosum | |
piprensare substantiv smal borste för att rengöra tobakspipa; två sammantvinnade ståltrådar med bomull emellan | eruca [erucae](1st) F |
säckpipa substantiv instrument av skalmejatyp | utriculus [utriculi](2nd) M |
vasspipa substantiv | harundōnoun |
vattenpipa substantiv ett slags rökdon som framför allt används för att röka smaksatt tobak där röken filtreras och kyls genom att passera en vattenbehållare | fistula [fistulae](1st) F |
visselpipa substantiv | sībilōnoun |