Svéd | Latin |
---|---|
person substantiv en människa | persona | homonoun |
person substantiv grammatisk böjningskategori som skiljer mellan den/de talande (första person), den/de tilltalade (andra person) eller den/de omtalade (tredje person) | persona | homonoun |
personal substantiv | baculum [baculi](2nd) N |
personifikation substantiv föreställning om något opersonligt i personlig form | fictio personaenoun |
personlig adjektiv som ersätter namn eller benämning på subjekt eller objekt i en sats (om pronomen) | proprius [propria, proprium]adjective |
personlig adjektiv som gäller eller tillhör enskilda individer; privat | proprius [propria, proprium]adjective |
personlig adjektiv som rör någons privatliv; närgången, intim | proprius [propria, proprium]adjective |
personligen adverb själv, inte genom någon annan | in personamadverb |
personlighet substantiv egenskapen att vara person; de inre eller andliga egenskaperna hos en enskild människa, dennes självständiga individualitet | indoles [indolis](3rd) F |
personligt pronomen substantiv | |
gärningsperson substantiv | patrātornoun |
opersonlig adjektiv inte personlig (utan snarare strikt, formell och mallbunden utan fokus på personliga egenskaper, tankar och känslor) | impersonalis [impersonalis, impersonale]adjective |