Svéd | Latin |
---|---|
fordon substantiv | vehiculum [vehiculi](2nd) N |
fordra verb kräva, begära av | flāgitātiōverb |
fördrag substantiv överenskommelse (oftast mellan stater) i en fråga av stor vikt | foedus [foederis](3rd) N |
fördrag substantiv tålamod | patientia [patientiae](1st) F |
fördragsam adjektiv som visar eller har tålamod | tolerans [tolerantis (gen.), tolerantior -or -us, tolerantissimus -a -um]adjective |
fördragsamhet substantiv det att vara fördragsam | tolerantia [tolerantiae](1st) F |
fordringsägare substantiv den som äger en fordran; långivare eller leverantör som har krav på (åter-) betalning | crēditornoun |
fördrivning substantiv det att fördriva någon från något | exactiōnoun |
fördröja verb | moror [morari, moratus sum](1st) DEP |
fördubbla verb göra två gånger så stor; öka till det dubbla | duplicōverb |
Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland substantiv stat i nordvästra Europa omfattande delstaterna England, Wales, Skottland och Nordirland, inofficiell ofta kallad Storbritannien | Regnum Unitum Magnae Britanniae et Hiberniae Septentrionalisnoun |
Förenade kungariket Storbritannien och Nordirland substantiv | |
Förenade kungariket Storbritannien och Nordirland substantiv stat i nordvästra Europa omfattande Storbritannien och Nordirland; kallas normalt Storbritannien | Regnum Unitum Magnae Britanniae et Hiberniae Septentrionalisnoun |
fornnordisk adjektiv som rör Norden under vikingatiden | lingua Nordica antiquaadjective |
fornnordiska substantiv germanskt språk som talades i Norden fram till slutet av vikingatiden | |
förord substantiv text som placeras i början av en bok, en publikation eller något annat litterärt verk, för att ge en introduktion till verket | praefatio [praefationis](3rd) F |
förordning substantiv i Sverige och Finland av regeringen beslutad författning | ordinationoun |
främmande ord substantiv ord som kommer från ett annat språk | |
fullborda verb | compleōverb |
gjord adjektiv | factusadjective |
glåpord substantiv skymford, okvädinsord, skällsord, (spe)glosa; plumpt, oanständigt skämt | contumelia [contumeliae](1st) F |
gördel substantiv | cingulum [cinguli](2nd) N |
hjord substantiv | grex [gregis](3rd) C |
inackordera (mot viss ersättning) erhålla mat (och rum) t.ex. hos en familj eller på en anstalt verb | tectumqueverb |
inackordering substantiv det att inackordera någon eller vara inackorderad | cella [cellae](1st) F |
inbördeskrig substantiv krig i vilket de stridande parterna tillhör samma land | bellum civilenoun |
innebörd substantiv | sensus [sensus](4th) M |
jord (mindre ofta i plural) landområde, särskilt om jordbruksmark; mark substantiv | terra [terrae](1st) F |
jord substantiv material bestående av en blandning av löst sammansatta organiska och oorganiska ämnen som samlas ovanpå fast berggrund; även om mytologiskt grundelement i grekisk och kinesisk filosofi | terra | humusnoun |
jordafärd substantiv | funus [funeris](3rd) N |
Jordan substantiv flod i Jordanien och Israel | Iordanusnoun |
Jordanien substantiv | Iordanianoun |
jordanier substantiv | jordanicusnoun |
jordansk adjektiv som rör Jordanien | jordanensisadjective |
jordanska substantiv | jordanicusnoun |
jordbävning substantiv | |
jordbruk substantiv upprättande och underhåll av åkrar och betesmark i syfte att producera livsmedel och andra sorters råvaror | |
jordbrukare substantiv person som driver ett jordbruk | agricola [agricolae](1st) M |
jorden substantiv den tredje planeten kring stjärnan solen; den planet som människan och till henne besläktade arter av organismer utvecklats på; planeten Tellus | Tellus [telluris](3rd) F |
jordfästa verb begrava (i jord) | adiungereverb |