Svéd-Latin szótár »
ord latinul
| Svéd | Latin |
|---|---|
| ord (i talspråk) självständig språklig enhet (en del av en mening) bestående av språkljud (fonem) eller fixerad serie språkljud som uttalas i ett sammanhang (utan inre paus), och som följer språkets morfologiska regler, och som bär en fixerad, enhetlig betydelse (semantisk eller pragmatisk innebörd)), och som uppfyller en viss funktion i meningen substantiv | |
| ordagrann adjektiv exakt med avseende på ordalagen eller ordalydelsen; särskilt om återgivande eller översättning, som överensstämmer med det ursprungliga yttrandet eller texten, återger originalet ord för ord | verbatimadjective |
| ordagrant adverb ; på ett ordagrant sätt | verbatimadverb |
| ordalag substantiv uttryckssätt, sätt att uttrycka sig /i ord/ | lingua [linguae](1st) F |
| ordbok substantiv | dictionarium [dictionarii](2nd) N |
| orden substantiv slutet samfund, ofta hemligt | ōrdōnoun |
| ordentlig adjektiv som sköter sig; som beter sig väl | caculaadjective |
| ordentligt adverb ; på ett ordentligt sätt | decōrēadverb |
| order substantiv begäran om att få något, beställning | imperium [imperi(i)](2nd) N |
| ordförande substantiv person som leder ett möte | praepositus [praepositi](2nd) M |
| ordförandeklubba substantiv liten hammare av trä som den som ansvarar för ett möte (eller en domstol eller en auktion) slår mot ett bord för att få folks uppmärksamhet | malleus [mallei](2nd) M |
| ordförråd substantiv de ord som en person kan och använder | dictionarium [dictionarii](2nd) N |
| ordinarie adjektiv vanlig, som brukar vara; fast (anställd eller dylikt), till skillnad från en tillfällig ersättare såsom en vikarie | semperadjective |
| ordinär adjektiv normal, vanlig, reguljär | vulgaris [vulgaris, vulgare]adjective |
| ordinär differentialekvation substantiv | |
| ordklass substantiv kategori av ord som delar ett antal (relevanta för språket i fråga) grammatiska särdrag (såsom vilka funktioner ordet kan fylla i satsen, hur ordet böjs eller sammanfogas med andra ord, o.s.v.) | pars orationisnoun |
| ordna verb ställa i ordning | dispōnōverb |
| ordnad adjektiv ; som ordnats | ordinātusadjective |
| ordning (inplacering i) kategori eller grupp som något tillhör med hänsyn till storlek, komplexitet, värde e.d., efter nivå på rangskala substantiv | ordo [ordinis](3rd) M |
| ordning substantiv allmänna förhållanden i enlighet med bestämda regler, lagar e.d., eller i enlighet med vanlig praxis, bruk, sed, e.d. | ordo [ordinis](3rd) M |
| ordning substantiv lämpligt skick för användning | ordo [ordinis](3rd) M |
| ordning substantiv regelbundet inbördes förhållande mellan olika föremål, personer, händelser eller mer abstrakta företeelser | ordōnoun |
| ordning substantiv taxonomisk rang mellan klass och familj inom den biologiska systematiken | ordo [ordinis](3rd) M |
| ordningsföljd substantiv ordning i vilken olika saker följer varandra, eller ska eller brukar följa varandra | ordo [ordinis](3rd) M |
| ordningstal substantiv | ordinalisnoun |
| ordovicium substantiv en geologisk period under den paleozoiska eran som började vid kambriums slut för 488 miljoner år före nutid och slutade när silur tog vid 443 miljoner år före nutid | |
| ordspråk substantiv | |
| ordstam substantiv del av ord, där böjningsaffix tagits bort | radix [radicis](3rd) F |
| ordstäv substantiv | adagium [adagii](2nd) N |
| ackord substantiv ett antal toner som ljuder samtidigt i viss harmoni | concentus [concentus](4th) M |
| ackord substantiv överenskommelse mellan skuldsatt person el firma och fordringsägarna, förlikning | comparatio [comparationis](3rd) F |
| anordna verb | cavernaverb |
| anordning substantiv apparat, instrument | fabrica [fabricae](1st) F |
| arresteringsorder substantiv befallning att någon ska arresteras | |
| babord (sett framåt från aktern) vänster sida eller del av en farkost (som en båt, ett fartyg eller ett flygplan) substantiv | portus [portus](4th) M |
| babord adjektiv på, i, vid eller i riktning mot babordssidan | portusadjective |
| barnamord substantiv mord på ens eget barn | īnfanticīdiumnoun |
| barnamord substantiv mord på person i barnaåren | īnfanticīdiumnoun |
| befordra verb ge en medlem eller anställd högre rang, tjänstetitel eller status | alereverb |
| befordran substantiv byte från en lägre tjänst till en högre | promotio [promotionis](3rd) F |
