Svéd-Latin szótár »

kol latinul

SvédLatin
kolportera verb
utbjuda, kringbära

disportoverb

kolportör substantiv
kringvandrande bokförsäljare

arilator [arilatoris](3rd) M
noun

kolsvart adjektiv

piceus [picea, piceum]adjective

kolsyrad adjektiv
perfektparticip av kolsyra

carbonicus [carbonica, carbonicum]adjective

koltrast substantiv
en art (Turdus merula) inom fågelfamiljen trastfåglar (Turdidae); individ av denna art; en kolsvart fågel med gul näbb och gul ögonring som högljutt sjunger vacker, melodisk sång

merula [merulae](1st) F
noun

kolumbarium substantiv
rum för gravurnor

columbarium [columbari(i)](2nd) N
noun

kolumn substantiv
lodrätt område i text

rima [rimae](1st) F
noun

kolv substantiv
maskindel som utför en fram- och återgående rörelse i en cylinder

embolus [emboli](2nd) M
noun

kolväte substantiv
kemisk förening bestående endast av kol- och väteatomer

hydrocarboneum [hydrocarbonei](2nd) N
noun

kölvatten substantiv
område kort efter någon eller något

vestigium [vestigi(i)](2nd) N
noun

kölvatten substantiv
spår i vattnet (som virvlar eller krusas) efter ett fartygs framfart

evigilonoun

aftonskola substantiv
skolundervisning som bedrivs på kvällstid, efter normal arbetsdag

schola serotinanoun

beckkol substantiv
ett svart, glänsande mineral som är en varietet av stenkol eller brunkol

gagatesnoun
M

bukolisk adjektiv
som betecknar herdelivet (ofta idealiserat i konst och poesi); herde-

būcolicusadjective

ekollon substantiv
den ovala frukten (nöten) av en ek

glans [glandis](3rd) F
noun

ekologi substantiv
vetenskapen om organismers samspel samt samspelet mellan biotiska och abiotiska faktorer

oecologia [oecologiae](1st) F
noun

ekologisk adjektiv
om föda som har producerats utan konstgödsel och syntetiska bekämpningsmedel

biologicaadjective

farmakologi substantiv

pharmacologianoun

folkhögskola substantiv
skolform för vuxenutbildning, ibland med internat

academia popularisnoun

folköl substantiv
öl med en alkoholhalt (halt av etanol) mellan 2,25 och 3,5 volymprocent

cerevisanoun

förskola substantiv
verksamhet med barnomsorg och utbildning som vänder sig till små barn (normalt från 1 år upp till cirka 6 år gamla som ännu inte börjat i grundskolan) dagtid då föräldrarna/vårdnadshavarna arbetar

seminarium [seminarii](2nd) N
noun

grundskola substantiv
den /första/ obligatoriska utbildningen invånarna i en stat genomgår, normalt som barn då skolplikt gäller och i Sverige normalt under tio läsår (inklusive förskoleklassen) mellan höstterminen det kalenderår barnen fyller 6 år och (slutet av) vårterminen det kalenderår de fyller 16 år

educatio primarianoun

gymnasieskola substantiv
byggnad eller område där det bedrivs verksamhet som beskrivs ovan

gymnasium [gymnasi(i)](2nd) N
noun

gymnasieskola substantiv
frivillig skolform för ungdomar som gått ut grundskolan; finns med olika inriktningar

gymnasium [gymnasi(i)](2nd) N
noun

högskola substantiv

collegium educationis superiorisnoun

majskolv substantiv
ax av majs

agna [agnae](1st) F
noun

melankoli substantiv
svår nedstämdhet (utan uppenbar orsak); svårmod, tungsinne; tungsinthet, sorgbundenhet

aegritudo animinoun

melankoli substantiv
svårmodig (och ibland lustblandad) sinnesstämning

aegritudo animinoun

melankolisk adjektiv

melancholicus [melancholica, melancholicum]adjective

mykolog substantiv
svampforskare, svampkännare

mycologusnoun
M

mykologi substantiv

mycologianoun

neuropsykologi substantiv
läran om de relationer som finns mellan beteende och hjärnans funktion

neuropsychologianoun

onkologi substantiv

oncologianoun
F

plantskola substantiv
anläggning där man drar (driver) upp och sätter om plantor före slutlig utplantering; vanligen i fråga om träd och buskar

sēmināriumnoun

psykolog substantiv
utbildad person som yrkesmässigt ägnar sig åt psykologi

psychologa | psychologusnoun

psykologi substantiv

psychologia [psychologiae](1st) F
noun

psykologisk adjektiv
som rör psykologi

psychologicus [psychologica, psychologicum]adjective

röstskolka verb

abstineo [abstinere, abstinui, abstentus](2nd)
verb

semikolon substantiv
skiljetecknet ;

semicolon [semicoli]noun
N

skola substantiv
byggnad avsedd att bedriva utbildning i

schola [scholae](1st) F
noun

123