han latinul
| Svéd | Latin |
|---|---|
| handledare substantiv person som stöttar och vägleder annan person /i ett ämne där handledaren har kunskap/ | magister [magistri](2nd) M |
| handledning substantiv det att handleda (någons arbete eller studier) | manuductionoun |
| handling substantiv /mer eller mindre officiellt/ dokument | charta [chartae](1st) F |
| handling substantiv det att handla (införskaffa varor i (livsmedels)butik), eller tillfälle när någon handlar | emptiōnoun |
| handling substantiv det en bok, föreställning, film eller annan berättelse handlar om; innehållet i den text som beskriver vad som händer i berättelsen | argumentum [argumenti](2nd) N |
| handling substantiv gärning; bedrift; det som någon utför /i livet/ | āctiōnoun |
| handpenning substantiv första avbetalning; förskott | arrabōnoun |
| handske substantiv beklädnad (av skinn) för händer som ursprungligen skapades för att skydda mot kyla | chirotheca [chirothecae](1st) F |
| handskrift substantiv handskriven antik eller medeltida bok som ofta försetts med illuminationer | chirographariusnoun |
| handskriven adjektiv | chirographarius [chirographaria, chirographarium]adjective |
| handstil substantiv | scriptura [scripturae](1st) F |
| handtag substantiv hjälp med fysisk aktivitet (bärhjälp, lyfthjälp etc.) | manus [manus](4th) F |
| handtag substantiv ögla eller liknande på väska eller kasse att hålla i när den bärs | ampla [amplae](1st) F |
| handtag substantiv reglage för att öppna dörrar; dörrhandtag | ampla [amplae](1st) F |
| handväska substantiv mindre väska med handtag eller axelrem som kan bäras i hand eller hängas över axeln och som traditionellt starkt förknippas med kvinnligt bruk | crumēnanoun |
| hane substantiv den del av mekanismen i en revolver eller (äldre) gevär som slår på tändstiftet eller laddningen när vapnet avfyras | gallus [galli](2nd) M |
| hane substantiv ett kön; en hane av arten människa benämns oftast man | masculusnoun |
| hänföra verb ha samband med något, ha att göra med något | refero [referre, rettuli, relatus]verb |
| hänföra verb väcka entusiasm, förtjusning o.d. hos någon | dēlēniōverb |
| hanfot substantiv fästanordning med två stroppar som hänger i en fästpunkt | aranea [araneae](1st) F |
| hånfull adjektiv som /ofta/ hånar (någon eller något); som innehåller hån | irrisoriusadjective |
| hänga verb hållas uppe i lodrätt läge utan kontakt med marken: vara (löst) fastsatt (t.ex. på en vägg eller ett i tak) i en eller flera punkter längst upp på föremålet, så att detta befinner sig i jämviktsläge i ett gravitationsfält | pendeōverb |
| hänga med verb följa med någon eller några /på en utflykt, resa eller dyl./ | sequiverb |
| hänga med verb följa något | sequiverb |
| hänga med verb tänka tillräckligt snabbt för att förstå slutsatsen talaren eller författaren försöker komma till | nanciscor [nancisci, nactus sum](3rd) DEP |
| hänga samman verb | cohaereōverb |
| hangarfartyg substantiv militärt fartyg på vilket militära stridsflygplan förvaras och kan starta och landa | navis aëroplanigeranoun |
| hänge substantiv hängande, axliknande blomställning | iulusnoun |
| hängig adjektiv att vara trött och utan verksamhetslust | fatigatus [fatigata, fatigatum]adjective |
| hängiven adjektiv ; som visar egenskaper såsom lojalitet, engagemang, entusiasm eller det att vara trogen mot något | passionatusadjective |
| hängivenhet substantiv | dēvōtiōnoun |
| hångla verb | cervīxverb |
| hängmatta substantiv | oscillum [oscilli](2nd) N |
| hängning substantiv det att hänga någon eller sig själv; det att döda någon eller begå självmord genom att fästa ett snara runt halsen: fästa ena änden av repet i taket (eller annan punkt ovanför huvudhöjd) och som en snara dra en ögla av andra änden runt halsen, så att lufttillförseln vid halsen stryps när individen tappar fotfästet och hålls uppe endast av repet som drar åt runt halsen | suspendium [suspendi(i)](2nd) N |
| hankatt substantiv | cattus [catti](2nd) M |
| hånle verb flina; le hånfullt | sannaverb |
| hånleende substantiv hånfullt leende | sanna [sannae](1st) F |
| Hannover substantiv stad i Tyskland | Hannoveranoun |
| hänryckning substantiv plötslig, stark och varm känsla, entusiasm, extas, förtjusning, hänförelse, det att ryckas hän, att hänryckas | exsultātiōnoun |
| hans pronomen | eiuspronoun |
