Svéd | Latin |
---|---|
härska verb | imperōverb |
härskare substantiv person som innehaver makt | tyrannus [tyranni](2nd) M |
härskarinna substantiv | domina [dominae](1st) F |
behärska verb | imperiumverb |
behärska verb härska över, ha kontroll över | domo [domare, domui, domitus](1st) |
behärska verb klara av, kunna hantera och förstå något, t.ex. ett främmande språk | dominulusverb |
envåldshärskare substantiv person som ensam har total makt över en stat eller liknande | tyrannus [tyranni](2nd) M |
självhärskare substantiv ensam härskare med obegränsad (absolut) makt | tyrannus [tyranni](2nd) M |