gränsvärde latinul

Svéd	Latin
gränsvärde substantiv det värde en konvergent talföljd eller serie går mot	cohibeōnoun
gränsvärde substantiv det värde ett uttryck går mot då den oberoende variabeln går mot ett visst värde eller ±oändligheten; funktionen f sägs ha gränsvärdet A när x går mot a om det till varje tal ε > 0 hör ett tal δ > 0 sådant att \|x−a\| < δ ⇒ \|f(x)−A\| < ε; definitionerna när argumentet går mot ±∞ är analoga	cohibeōnoun
gränsvärde substantiv per någon regel eller lag definierat värde som inte bör underskridas eller överskridas, för att något ska godkännas, eller något ska hända eller inte hända, eller dylikt	cohibeōnoun

Korábban kerestél rá