Svéd-Latin szótár »
fara latinul
| Svéd | Latin |
|---|---|
| fara substantiv | periculum [periculi](2nd) N |
| fara med osanning verb lämna oriktiga uppgifter | mentiriverb |
| farao substantiv titel på kungar av antikens Egypten | pharao [Pharaonis](3rd) M |
| faraokatt substantiv en däggdjursart (Herpestes ichneumon) inom familjen manguster (Herpestidae); individ av denna art | ichneumon [ichneumonis](3rd) M |
| befara verb färdas på, trafikera | eo [ire, ivi(ii), itus]verb |
| befara verb misstänka att något negativt är sant; vara rädd för att något /negativt/ är fallet | timereverb |
| erfara verb bli informerad om, få reda på, (lyckas) luska ut | docereverb |
| erfara verb uppleva en känsla, speciellt en kortvarig sådan | experior [experiri, expertus sum](4th) DEP |
| erfara verb uppleva; skaffa sig en erfarenhet genom | experior [experiri, expertus sum](4th) DEP |
| fortfarande adverb ; anger att något som tidigare gällt också gäller nu | adhucadverb |
| förfara verb handla (på visst sätt), gå till väga, bete sig | agereverb |
| förfarande substantiv sätt att handla, agera, gå till väga eller bete sig | institūtumnoun |
| korsfarare substantiv deltagare i korståg | crucesignatus [crucesignati](2nd) M |
| sjöfarare substantiv person som far till sjöss | nauta [nautae](1st) M |
| skiljeförfarande substantiv det att utanför det ordinarie rättsväsendet avgöra en tvist mellan personer | arbitrium [arbitri(i)](2nd) N |
| villfara verb söka uppfylla någons vilja |
