först latinul
| Svéd | Latin |
|---|---|
| först adverb i absoluta början av något; före allt annat | prīmumadverb |
| först adverb inte tidigare än, vid en viss tidpunkt (i dåtid, i framtid, eller upprepande) och inte tidigare, inte förrän | sōlumadverb |
| Första Krönikeboken | |
| Första Kungaboken | |
| Första Moseboken | |
| förstad substantiv stad strax utanför en större stad; förort med egna stadsrättigheter | suburbium [suburbii](2nd) N |
| förstatligande substantiv det att förstatliga | nationalizationoun |
| förstavelse substantiv prefix | praefixumnoun |
| förstena verb | lapidesco [lapidescere, -, -](3rd) |
| förstfödd adjektiv som är äldst i en syskonskara | prīmōgenitusadjective |
| förstföderska substantiv hona som föder barn för första gången | primiparanoun |
| förstklassig adjektiv i toppklass | prīmāriusadjective |
| förstoppning substantiv alltför låg tarmtömningsfrekvens (mer sällan än var tredje dag) och/eller konstant för hård avföring | alvus astrictanoun |
| förstora verb | grandiōverb |
| förstoring substantiv | prōlātiōnoun |
| förstoringsglas substantiv instrument som utgörs av en konvex lins vars syfte är att förstora det objekt man tittar på | macroscopium [macroscopii](2nd) N |
| förströ verb ge avkoppling genom fritidsaktivitet | oblecto [oblectare, oblectavi, oblectatus](1st) |
| förströdd adjektiv tankspridd, disträ, okoncentrerad, distraherad | districtus [districta -um, districtior -or -us, districtissimus -a -um]adjective |
| förströelse (angenäm) aktivitet som får tiden att gå utan att utövaren upplever den som långsam; lätt underhållning eller nöje substantiv | oblectāmennoun |
| förstuga substantiv farstu, tambur, mindre utrymme innanför ytterdörren | atrium [atri(i)](2nd) N |
| förstuga substantiv mindre utrymme utanför ytterdörren | atrium [atri(i)](2nd) N |
| förstulen adjektiv | fūrtīvusadjective |
| förstämning substantiv tryckt och dyster stämning | luctus [luctus](4th) M |
| förstärka verb | corrōborōverb |
| förstärkning substantiv det att förstärka en byggnads grunder | supplēmentumnoun |
| förstärkning substantiv det att genom psykologiska metoder öka sannolikheten för ett beteendes upprepning | supplēmentumnoun |
| förstärkning substantiv faktor som en signal multipliceras med | supplēmentumnoun |
| förstärkning substantiv något som gör något starkare eller större i antal; något som förstärker, exempelvis en militär eller personalstyrka | supplēmentumnoun |
| förstå verb ha kunskap om hur något är uppbyggt eller fungerar | capio [capere, additional, forms]verb |
| förstå verb uppfatta, så att man med uppgift förbinder en viss betydelse eller mening; begripa | capio [capere, additional, forms]verb |
| förståelig adjektiv som går att förstå | iustusadjective |
| förståelse substantiv | capiensnoun |
| förstående adjektiv ; som förstår något (av /moralisk/ vikt, t.ex. ett mänskligt känslotillstånd eller beteende, eller det sätt på vilket ett viktigt system fungerar), eller brukar förstå | capiensadjective |
| förstånd substantiv förmåga att förstå, dra slutsatser och handla med omdöme | ratio [rationis](3rd) F |
| förståndig adjektiv som har gott förstånd | sapiens [sapientis (gen.), sapientior -or -us, sapientissimus -a -um]adjective |
| förstås adverb naturligtvis, givetvis, självklart; används för att markera att något är så välkänt att det egentligen inte behöver nämnas eller betonas, men att man ändå gör så för tydlighetens skull | scilicetadverb |
| förstöra verb göra så att något som borde vara trevligt inte blir det | ruīnōverb |
| förstöra verb ha sönder något, göra så att något blir trasigt och inte ser ut eller fungerar som avsett | abolefaciōverb |
| förstörare substantiv någon eller något som förstör | dēlētornoun |
| förstörelse substantiv verksamhet att förstöra; händelse att något blir förstört | clādesnoun |
