Svéd | Latin |
---|---|
ensam adjektiv som hyser en negativ känsla av att vara ensam (1), antingen för att andra människor inte återfinns omkring, eller för att dessa är alltför annorlunda eller avvisande | solitarius [solitaria, solitarium]adjective |
ensam adjektiv som inte är på samma plats som andra föremål av samma typ, särskilt om människa som inte är tillsammans med andra människor | solus [sola, solum (gen -ius)]adjective |
ensamhet substantiv det att vara ensam, det att inte ha några personer omkring sig | solitudo [solitudinis](3rd) F |
ensamrätt substantiv rättighet som någon är ensam om | jūs exclūsīvumnoun |
ensamt adverb avledning till adjektivet ensam | desertusadverb |
ensamvarg substantiv person som helst lever eller arbetar för sig själv, som undviker sällskap | inclūsusnoun |
densamma pronomen samma person | idem [eadem, idem]pronoun |
gemensam adjektiv som används av fler än en | communis [communis, commune]adjective |
gemensam adjektiv som hör till fler än en; samägd | communis [communis, commune]adjective |