Svéd | Latin |
---|---|
elektrokemi substantiv läran om samspelet mellan elektricitet och kemiska föreningar, som del av den fysikaliska kemin | electrochemia [electrochemiae](1st) F |
elektrolys substantiv kemisk sönderdelning i joner genom elektrisk ström | electrolysis [electrolysis](3rd) F |
elektrolyt substantiv substans som innehåller fritt rörliga joner och som leder elektrisk ström; elektrisk ledare | electrolytum [electrolyti](2nd) N |
elektrolytisk adjektiv gjord genom elektrolys | electrolyticus [electrolytica, electrolyticum]adjective |
elektromagnetisk adjektiv | electromagneticus [electromagnetica, electromagneticum]adjective |
elektromagnetisk våg substantiv | |
elektromagnetism substantiv en av naturens fyra typer av växelverkan; ger upphov till elektricitet och magnetism | elecromagnetismusnoun |
elektron substantiv negativt laddad elementarpartikel (lepton) som ingår i atomen | electroniumnoun |
elektronik substantiv läran om elektricitetens användning till annat än rå energi | electronica [electronicae](1st) F |
elektronik substantiv utrustning och byggelement som används för avancerad användning av elektricitet | electronica [electronicae](1st) F |
elektronisk adjektiv | electronicus [electronica, electronicum]adjective |
elektronmoln substantiv område i en atom utanför kärnan eller i en molekyl omkring flera kärnor som bär negativ laddning men ytterst lite massa och består av "upplösta" elektroner | |
elektronrör substantiv | lampada [lampadae](1st) F |
elektronvolt substantiv | electronvoltiumnoun |
elektrostatisk adjektiv som rör (elektriska fenomen relaterade till) elektriskt laddade partiklar i vila | electrostaticus [electrostatica, electrostaticum]adjective |
elektroteknisk adjektiv som har att göra med elektroteknik | electrotechnicusadjective |
elektrum substantiv i naturen förekommande legering av silver och guld | electrum [electri](2nd) N |
element substantiv vad något är sammansatt av; grundläggande del; del av något större | elementum [elementi](2nd) N |
elementär adjektiv | elementāriusadjective |
elementarpartikel substantiv | |
elev substantiv person som går i skolan, i synnerhet grund- och gymnasieskolan | |
elfenben substantiv hårt och vitt material i betarna hos vissa däggdjur, främst elefanter, men även valrossar, narvalar med mera | ebur [eboris](3rd) N |
Elfenbenskusten substantiv stat i västra Afrika | Litus Eburneumnoun |
elfenbenstorn substantiv leva i elfenbenstorn: leva i förnäm avskildhet (borta från tidens problem) | turris eburneanoun |
elfte | |
elftedel substantiv | undecimumnoun |
elgitarr substantiv elektroniskt förstärkt gitarr | |
Elisabeth substantiv ett kvinnonamn | Elisabethnoun |
eljest adverb annars; i annat fall, i vanliga fall, för övrigt; av andra skäl, av någon annan anledning, på något annat sätt, i övrigt | alioquiadverb |
ellära substantiv vetenskapen om elektricitet, laddningar och elektrisk ström | ēlectricitāsnoun |
eller binder ihop två ord, satsdelar, fraser och liknande där någon av delarna förväntas gälla (ofta, men inte nödvändigtvis, står delarna i något motsatsförhållande till varandra, där den ena delen förväntas utesluta den andra) | |
eller hur interjektion antyder att man söker medhåll i det man sa | nonneinterjection |
eller hur interjektion antyder medhåll i det någon annan sa när en tredje part säger emot | ad ungueminterjection |
ellipsoid substantiv | ellipsoidesnoun |
elmseld substantiv längre pågående stilla svagt synlig elektrisk urladdning från spetsiga, företrädesvis uppstående föremål såsom bergstoppar, tornspiror, åskledare och masttoppar | corpus sanctumnoun |
eloge substantiv stor mängd beröm (för hedervärd handling) | laus [laudis](3rd) F |
elokvens substantiv vältalighet, konsten att uttrycka sig fint/bra | eloquentia [eloquentiae](1st) F |
elritsa substantiv en fiskart (Phoxinus phoxinus) inom familjen karpfiskar (Cyprinidae); individ av denna art | phoxinusnoun |
eluttag substantiv | |
elva |