Svéd | Latin |
---|---|
blind adjektiv som innebär total avsaknad av syn, som inte kan se; som har ett synfel | caecus [caeca -um, caecior -or -us, caecissimus -a -um]adjective |
blindhet substantiv | caecitas [caecitatis](3rd) F |
blindtarm substantiv den första delen (caecum) av tjocktarmen | caecumnoun |
förblinda verb få någon att tillfälligt förlora synen | exoculareverb |
förblinda verb göra blind | caecōverb |
I de blindas rike är den enögde konung. vilken dåre som helst kan finna (än mer dåraktiga) anhängare |