| Svéd | Latin |
|---|
befalla verb
ge order om | imperōverb |
| befallning substantiv | nutus [nutus](4th) M
noun |
anbefalla verb
ålägga eller föreskriva (någon något); | iubereverb |
anbefalla verb
befalla, ge befallning om | iubereverb |
anbefalla verb
påbjuda, förordna | iubereverb |
↑
