Svéd-Latin szótár »
öst latinul
| Svéd | Latin |
|---|---|
| öst substantiv ett av de fyra huvudväderstrecken; en av de fyra grundläggande navigationsriktningarna på jorden: åt höger sett i riktning mot Nordpolen | oriens [orientis](3rd) M |
| östan substantiv torr vind som blåser från ost | orientalenoun |
| östanvind substantiv vind som kommer från öst | orientalenoun |
| östat substantiv | civitas insularisnoun |
| öster adverb | oriēnsadverb |
| Östergötland substantiv ett landskap i södra Sverige | Ostrogothianoun |
| österländsk adjektiv hörande till österlandet, orientalisk, asiatisk (eller nordafrikansk); kanske även: östromersk, ortodox, slavisk, östeuropeisk | orientalis [orientalis, orientale]adjective |
| Österrike substantiv ett land i Centraleuropa | Austrianoun |
| Österrike-Ungern substantiv | |
| Östersjön substantiv | |
| östlig adjektiv | orientalis [orientalis, orientale]adjective |
| Östpakistan substantiv östra delen av den tidigare brittiska kolonin i Asien; nuvarande Bangladesh | Bangladesianoun |
| östra adjektiv | orientalis [orientalis, orientale]adjective |
| Östtimor substantiv | |
| bröst substantiv endera av två upphöjningar på framsidan av vuxna kvinnors kroppar som innehåller mjölkkörtlar, ibland om motsvarande upphöjningar hos man | mammilla | mammanoun |
| bröst substantiv övre och främre delen av bålen | pectus | mammanoun |
| bröstbarn substantiv spädbarn som föds upp med amning | infans lactensnoun |
| bröstben substantiv | sternumnoun |
| bröstbenskam substantiv utväxt på bröstbenet som finns hos de flesta flygande fåglar | carīnanoun |
| bröstkorg substantiv del av en människas skelett som omger hjärtat och lungorna och som består av bröstkotor, revben, revbensbrosk och bröstben | thorax [thoracos/is]noun |
| bröstkota substantiv någon av de (hos människor) tolv kotor i ryggraden som ledar mot revbenen och utgör en del av bröstkorgen (thorax) | |
| bröstmjölk substantiv | lac [lactis](3rd) N |
| bröstsim substantiv simsätt i vilket man har magen neråt och driver kroppen framåt genom vattnet genom att föra fram, ut och bak armarna och genom att sparka med benen likt en groda | rana [ranae](1st) F |
| bröstvårta substantiv rosa eller brun utskutande del på vardera bröst på kvinna eller man | |
| folkomröstning substantiv politiskt instrument för att, i en demokrati, rådfråga väljarna i en viss fråga | plebiscitum [plebisciti](2nd) N |
| förtröstan substantiv det att förtrösta | confīdentianoun |
| generöst adverb , på ett generöst sätt, givmilt | largēadverb |
| högröstad adjektiv som har en hög talröst, som talar högt | magnus [magna -um, major -or -us, maximus -a -um]adjective |
| höst substantiv den årstid som följer en varmare period (sommaren) och kommer innan en kallare (vintern) | autumnus [autumni](2nd) M |
| hösta verb skörda | colligereverb |
| höstdagjämningspunkten substantiv | aequinoctium [aequinocti(i)](2nd) N |
| höstlig adjektiv som hör hösten till; exempelvis som påminner om att sommaren är slut, novembergrå eller vemodig | autumnalis [autumnalis, autumnale]adjective |
| höstvind substantiv en vind som blåser om hösten | autumnus [autumni](2nd) M |
| Mellanöstern substantiv ett område i sydvästra Asien och nordöstra Afrika, bestående av länderna Bahrain, Egypten, Förenade arabemiraten, Irak, Iran, Israel, Jemen, Jordanien, Kuwait, Oman, Qatar Saudiarabien och Syrien, och ibland räknas även Cypern, Libyen, Sudan dit | Oriens Mediusnoun |
| misströsta verb förlora hoppet om en positiv framtid (i något avseende); se mörkt på situationen och framtiden, eller någon företeelse | desperareverb |
| människoröst substantiv röst av en människa | vox humananoun |
| omröstning substantiv det att rösta (om något), procedur där flera personer (eller parter) var och en kan lägga en eller flera röster på något av de förelagda alternativen för att på så vis komma fram till vilket/vilka alternativ som får flest röster (vinner) | suffrāgiumnoun |
| röst substantiv ljud frambringat ur människans talapparat; sådant karaktäristiskt ljud som kan knytas till en viss människa | vox | sonusnoun |
| röst substantiv rättighet för en person eller part att delta i ett kollektivt ställningstagande genom att förorda något av de framlagda alternativen; en utnyttjad sådan rättighet | suffrāgiumnoun |
| rösta verb | suffragareverb |
