Latin-Svéd szótár »

im- svédül

LatinSvéd
imperialis [imperialis, imperiale] adjective

kejserligadjektiv
som hör till en kejsare eller kejsarinna

imperialismus [imperialismi] (2nd) M
noun

imperialismsubstantiv

imperium [imperi(i)] (2nd) N
noun

herraväldesubstantiv

herrskapsubstantiv
artighetstitel för gift par; herr och fru

imperiumsubstantiv
centraliserad stat som omfattar flera nationer eller folkslag; stort rike, storstat, välde

kejsardömesubstantiv
ett statsskick med en monark; en stat med ett sådant statsskick

kontrollsubstantiv
stort inflytande i, makt över eller ordning på (någon eller något)

kontrollsubstantiv
undersökning (oftast om att folk gör som de förväntas göra enligt tillämpliga regler)

ordersubstantiv
begäran om att få något, beställning

reglagesubstantiv
regleringsanordning

styresubstantiv
/högsta/ ledning

imperitia [imperitiae] (1st) F
noun

otillräcklighetsubstantiv
känsla att vara otillräcklig

imperium verb

behärskaverb

Imperium Austro-Hungaricum noun

Österrike-Ungernsubstantiv

imperiōsus adjective

befälhavandeadjektiv
som bestämmer

diktatoriskadjektiv
som gäller för en diktator eller diktatur

impermissus | interdictus adjective

förbjudenadjektiv
; som förbjuds, inte tillåten

impersonalis [impersonalis, impersonale] adjective

opersonligadjektiv
inte personlig (utan snarare strikt, formell och mallbunden utan fokus på personliga egenskaper, tankar och känslor)

imperturbatio noun

trankilitetsubstantiv
lugn, oberördhet

imperātor noun

befälhavaresubstantiv
militär som är chef för en enhet eller liknande

imperātrīx noun

kejsarinnasubstantiv

imperītus adjective

oerfarenadjektiv

imperō verb

befallaverb
ge order om

beordraverb

härskaverb

kontrolleraverb
se till att saker är som de ska vara

kontrolleraverb
styra

regleraverb
styra och anpassa något i syfte att optimera dess funktion, särskilt om tekniska hjälpmedel

impetibilis [impetibilis, impetibile] adjective

odrägligadjektiv
omöjlig att uthärda, svår att stå ut med

impetro [impetrare, impetravi, impetratus] (1st)
verb

presteraverb

impetus [impetus] (4th) M
noun

angreppsubstantiv
anfall, attack, påhopp, överfall, det att ge sig på någon eller något

skovsubstantiv
sjukdomsanfall: övergång av sjukdomstillstånd till ett mer intensivt skede

slängsubstantiv
kortvarig och lindrig period av sjukdom eller åkomma;

impius [impia, impium] adjective

vanvördigadjektiv
som saknar vördnad

impietas [impietatis] (3rd) F
noun

illdådsubstantiv

implacidus [implacida, implacidum] adjective

rastlösadjektiv
som inte veta vad man ska göra, uttråkad

implanus adjective

irreguljäradjektiv

implemens adjective

tjänligadjektiv
som lämpar sig väl

impleo [implere, implevi, impletus] (2nd)
verb

fylla iverb
skriva in efterfrågade uppgifter i ett formulär

implicatus [implicata, implicatum] adjective

generadadjektiv
det att kännas som man har gjort något skamligt eller att andra skulle se fel vid någon handling

1234↑

Korábban kerestél rá

    Online szótárak

    Érdekelhet még