| Latin | Svéd |
|---|
| Eridanus noun | Floden Eridanussubstantiv
en stjärnbild på södra stjärnhimlen, med det latinska namnet Eridanus (i genitiv: Eridani) |
| evidenter [evidentius, evidentissime] adverb | tydligenadverb
efter vad man kan eller lyckas förstå, tolka, tyda, få reda på, blir varse visstadverb
efter vad man kan förstå av sammanhanget |
excidium [excidi(i)] (2nd) N
noun | förintelsesubstantiv
det att förstöra något (näst) intill utplåning (ofta med avseende på bostäder och anläggningar) utplåningsubstantiv
det att utplåna |
fastidium [fastidi(i)] (2nd) N
noun | äckelsubstantiv
avskyvärd person äckelsubstantiv
känsla av stark avsmak ledasubstantiv
känsla av stark olust, motvilja eller uttråkning för att man har fått för mycket av något vämjelsesubstantiv
äckel, motvilja |
| fastidiosus [fastidiosa, fastidiosum] adjective | enformigadjektiv tråkigadjektiv
som uppfattas som understimulerande, och ger upphov till att tiden tycks flyta långsamt |
| fatidica noun | siaresubstantiv |
| fervidus noun | sjudningsubstantiv
det att sjuda |
| fidus [fida, fidum] adjective | trogenadjektiv
som håller sitt löfte till partner i en sexuell relation trogenadjektiv
som står fast vid en åsikt eller övertygelse |
fideicommissum [fideicommissi] (2nd) N
noun | förmyndarmedelsubstantiv
ekonomisk resurs som anförtrotts till någon att förvalta å någons vägnar |
| fideiussiō noun | borgensubstantiv
en misstänkt släpps i väntan på rättegång, mot en ekonomisk garanti borgensubstantiv
personlig garanti för någon annans skuldförbindelse, åtagande eller plikter |
| fidelis [fidele, fidelior -or -us, fidelissimus -a -um] adjective | trofastadjektiv
som alltid finns tillgänglig för betjäning på förväntat sätt trogenadjektiv
som går att lita på |
| fidelis adverb | plikttrogetadverb
avledning till adjektivet plikttrogen |
| fidentiatus noun | fästmansubstantiv
man som är förlovad |
| fidere verb | lita påverb
tro att det någon eller några säger är sant eller åtminstone avsett att vara sant |
fides [fidis] (3rd) F
noun | förtroendesubstantiv
det att tro och lita på att någon är förmögen att handla (intellektuellt och moraliskt) korrekt, och också handlar korrekt lojalitetsubstantiv pålitlighetsubstantiv
det att vara pålitlig stränginstrumentsubstantiv
musikinstrument med vars hjälp ton åstadkommes av svängande strängar tillitsubstantiv
det att en person litar på en annan trosubstantiv
det att hålla något sannolikt, förmodan trosubstantiv
religiös övertygelse trofasthetsubstantiv
det att vara trofast trohetsubstantiv
det att vara trogen trovärdighetsubstantiv |
fidicen [fidicinis] (3rd) M
noun | harpistsubstantiv
person som spelar harpa |
| fidus verb | föra i säkerhetverb |
| fluidus noun | fluidsubstantiv |
| foetidus [foetida, foetidum] adjective | illaluktandeadjektiv
illa; som luktar illa |
formido [formidare, formidavi, formidatus] (1st)
verb | fasaverb
känna förfäran, vara rädd |
formido [formidinis] (3rd) F
noun | åkerspökesubstantiv
fågelskrämma på åker |
| fratricidium noun | brodermordsubstantiv |
