herba svédül

Latin	Svéd
herba [herbae] (1st) F noun	krutsubstantiv ört, i synnerhet sådant som användes vid beredning av kryddor, läkemedel e.d.; krydda; drog örtsubstantiv
herba \| gramen noun	grässubstantiv Poaceae, en växtfamilj vars medlemmar är vanligt förekommande örter som består av ihålig stam och blad som delvis omsluter växten (i sammansättningar även om liknande, obesläktade växter) grässubstantiv större samling individer av växtfamiljen gräs:
herbarium noun	herbariumsubstantiv byggnad främst avsedd för att hysa en samling av pressade växter eller växtdelar, för studier i botanik, taxonomi, och faställande av nomenklaturer herbariumsubstantiv samling av pressade växter eller växtdelar, som används för studier i botanik, taxonomi, och faställande av nomenklaturer
ars herbaris noun	växtlärasubstantiv botanik, fytologi, läran om växtriket

Korábban kerestél rá