exitus svédül

Latin	Svéd
exitus [exitus] (4th) M noun	utgångsubstantiv öppning, passage e.dyl. som leder ut ur något ändasubstantiv avslutning av förlopp ändasubstantiv den ena av de två yttersta delarna av ett långsträckt föremål ändalyktsubstantiv slut ändelsesubstantiv
exitus verb	ta slutverb förbrukas helt; sluta vara disponibel ta slutverb sluta existera eller gälla eller råda; nå en slutpunkt upphöraverb ta slut, sluta, nå sin ände, sluta existera
exeo [exire, exivi(ii), exitus] verb INTRANS	bli avverb framkomma eller utvecklas till
Brexitus noun	brexitsubstantiv Storbritanniens utträde ur EU (vilket röstades fram 2016 och ska verkställas 2019)

Korábban kerestél rá