co- svédül

medarbetare▼substantiv
anställd: arbetare utan chefsansvar inom ett företag eller organisation.

collier▼substantiv
halsband

hundhalsband▼substantiv
halsband för hund

bidragsgivare▼substantiv

bergsknalle▼substantiv
brant men ofta mindre berg, klint, klippa eller kläpp; även om toppen på sådan

kollektbön▼substantiv
den bön som vid svensk högmässa läses före episteltexten

inkassera▼verb
driva in, ta upp betalning

mängd▼substantiv
oordnad uppsättning element av någon speciell beskaffenhet

sätt▼substantiv
sats, uppsättning, samling, kull

set▼substantiv
del av match

set▼substantiv
uppsättning, sammanhörande grupp

uppsättning▼substantiv
sats, omgång; fullständig samling

samlare▼substantiv

fastställa▼verb
bestämt angiva

inställd▼adjektiv
justerad så att viss funktion erhålls

lägga▼verb
vika ihop större tygstycken (såsom lakan, dukar)

arbetskamrat▼substantiv

kollega▼substantiv
Kollegor är personer med samma eller liknande utbildning, men inte nödvändigtvis alla personer som arbetar på samma arbetsplats eller alla personer som är anställda på en arbetsplats, då dessa ju kan ha olika befattningar. Så är alla bibliotekarier kollegor, men alla personer som arbetar på ett bibliotek är inte kollegor.

medarbetare▼substantiv
kollega: person med vem man arbetar.

högskola▼substantiv

kollegium▼substantiv
ämbetsverk, kontor, sammanslutning av kolleger (lärare, ämbetsmän) som fattar gemensamma beslut

fack▼substantiv
liten låda avsedd för att sortera in saker i, oftast ett av ett flertal liknande

fackförening▼substantiv
en grupp av individer med det gemensamma syftet att försäkra arbetsförhållanden och rättigheter på en arbetsplats

förbund▼substantiv
fackförbund, sammanslutning av fackföreningar inom samma bransch

hals▼substantiv
den övre, smalare delen på en flaska; allmänt en förträngning som verkar som en begränsning i en process eller i ett flöde

hals▼substantiv
kroppsdel mellan huvudet och kroppen hos många djur

smälla▼verb
kollidera

stöta ihop▼verb
kollidera, krocka

deducera▼verb
härleda, logiskt bevisa

hösta▼verb
skörda

samla▼verb
hämta föremål eller individer från olika platser och lägga dessa tillsammans (ofta i passivum)

samla▼verb
i princip försöka erhålla så många föremål som möjligt av en viss typ, ofta av intresse

fusion▼substantiv
sammanslagning av två lätta atomkärnor till en tyngre; stjärnors energikälla

kollision▼substantiv
en händelse då två kroppars ytor möts

kollision▼substantiv
krock, träff, smäll

krock▼substantiv
kraftig sammanstötning, särskilt mellan fordon, men även personer eller andra ting, ofta med skador som följd

sammandrabbning▼substantiv
fältslag, stridskontakt

sammanstötning▼substantiv
krock, kollision, konfrontation; det att sammanstöta, att stöta samman

deponera▼verb

argumentera▼verb