Svéd-Latin szótár »
hals latinul
| Svéd | Latin |
|---|---|
| hals substantiv den övre, smalare delen på en flaska; allmänt en förträngning som verkar som en begränsning i en process eller i ett flöde | collum [colli](2nd) N |
| hals substantiv kroppsdel mellan huvudet och kroppen hos många djur | collum [colli](2nd) N |
| halsband substantiv | monile [monilis](3rd) N |
| halsduk substantiv | focale [focalis](3rd) N |
| halshugga verb hugga huvudet av | decapitareverb |
| halshuggning substantiv det att få halsen avhuggen | decapitationoun |
| halskrås substantiv veckad eller krusad halskrage | fragum [fragi](2nd) N |
| halsmandel substantiv organ av lymfatisk vävnad mellan gombågarna i höjd med tungans rot och i svalget | tonsillaenoun |
| halsring substantiv smycke som bärs kring halsen | monile [monilis](3rd) N |
| halster substantiv galler för stekning (över eld eller glöd) | frixorium [frixorii](2nd) N |
| halstra verb grilla något på hög värme | assum [adesse, affui, affuturus]verb |
| gaphals substantiv person som skriker (gapar) mycket | clāmātornoun |
| hundhalsband substantiv halsband för hund | collare [collaris](3rd) N |
| livmoderhals (förekomst av) den nedersta delen (cervix uteri) hos en livmoder (uterus), vilken slutar med öppningen mot vagina substantiv | cervix uterinoun |
| livmoderhalscancer substantiv cancer i livmoderhalsen (cervix uteri) | |
| rödhalsad gås substantiv | |
| skrikhals substantiv person som skriker mycket | clāmātornoun |
