| Latin | Svéd |
|---|
| ī graeca | ȳpsīlon noun | ypsilonsubstantiv |
| īcō verb | stickaverb
ge upphov till en känsla som av ett stort antal spetsiga föremål trycks in; ge en stickande känsla stingaverb
sticka, bita |
| īdōlolatrīa noun | avgudadyrkansubstantiv
dyrkan som vore det en gud idolatrisubstantiv
dyrkan av religiösa bilder (t.ex. ikoner) föreställande helgon, gudar och liknande |
| īdōlum noun | idolsubstantiv
avgud, avgudabild idolsubstantiv
mycket beundrad person, särskilt om artist |
| īgnāvus adjective | fegadjektiv harigadjektiv
feg; som ger sig av från situationer som känns farliga eller hotfulla |
| īmus noun | ändasubstantiv
bak, stuss |
| īnfanticīdium noun | barnamordsubstantiv
mord på ens eget barn barnamordsubstantiv
mord på person i barnaåren |
| īnfidēlis adjective | otrogenadjektiv
med avvikande tro eller med tro som anses felaktig; ej rättrogen |
| īnfōrmātiō noun | skisssubstantiv
utkast till ett större arbete (t ex till en målning) |
| īnscrīptiō ēlectrōnica noun | e-postadresssubstantiv |
| īnsidiae noun | bakhållsubstantiv
dold ställning för överraskande anfall |
| īnstrūctūra noun | slagordningsubstantiv
uppställningen av väpnade styrkor inför strid |
| īnsīgne noun | vapensköldsubstantiv
märke (kännetecken) för adlig släkt, stad, provins eller liknande |
| īra noun | vredesubstantiv |
| īriō noun | gyllenlacksubstantiv
en art (Erysimum cheiri) i växtfamiljen korsblommiga växter (Brassicaceae); individ av arten gyllenlack |
| īrācundus adjective | hetlevradadjektiv
med hett temperament |
| īrātus adjective | argadjektiv koleriskadjektiv
hetsig eller hetlevrad |
| (carō) porcīna noun | fläskköttsubstantiv
kött från gris |
| -trīx | -trissuffix som bildar feminina substantiv (ofta yrken), ofta ur motsvarande maskulina substantiv på -ör |
| abdīcō verb | misstyckaverb underkännaverb
lämna (vad som inte uppnår formella krav) utan bifall/godkännande |
| abscīsus adjective | bryskadjektiv
ovänlig, tvär och hård, vanligtvis sträng |
| acclīvis noun | uppförsbackesubstantiv
backe som lutar uppåt (i den underförstådda (färd)riktningen) |
| acclīvis adverb | uppföradverb
i riktningen uppåt, särskilt snett med bibehållen kontakt med mark eller golv |
| aconītum noun | stormhattsubstantiv
växt av släktet Aconitum |
| addīcō verb | dömaverb
avgöra huruvida någon har begått ett visst brott eller inte, och därmed bestämma lämpligt straff fördömaverb
kraftfullt uttrycka att något är dåligt och starkt ta avstånd från föredraverb
finna bäst inom en samling (två eller mer) alternativ; helst vilja välja, om det är möjligt; poängsättaverb prefereraverb premieraverb
belöna /genom premier/ (t.ex. ett visst beteende) utnämnaverb utseverb vigaverb
ägna |
