Svéd | Latin |
---|---|
stam (äldre benämning) naturfolks etniska tillhörighet substantiv | tribus [tribus](4th) F |
stam substantiv den vertikala delen av ett träd, på vilken grenarna växer ut | truncus [trunci](2nd) M |
stamcell substantiv cell som kan dela sig gång på gång och ge upphov till alla celltyper | cellula maternanoun |
stamma verb artikulera på ett stötigt sätt | balbutio [balbutire, -, -](4th) |
stamma verb leda sitt ursprung eller sin härkomst | provenio [provenire, proveni, proventus](4th) |
stampa verb stöta ljudligt med foten i marken | calcōverb |
stamtavla substantiv | stemma [stemmatis](3rd) N |
stamträd substantiv släkttavla i form av ett träd | arbor familiarisnoun |
folkstam substantiv naturfolks etniska tillhörighet | gens [gentis](3rd) F |
Gamla Testamentet substantiv första delen av Bibeln | |
hjärnstam (förekomst av) den den av hjärnan som sticker ut undertill och förbinder hjärnan med ryggmärgen och som består av mitthjärnan (mesencefalon), hjärnbryggan (pons) och förlängda märgen (medulla oblongata) substantiv | truncus cerebrinoun |
härstamma verb | descendōverb |
härstamning substantiv genetiskt ursprung | genus [generis](3rd) N |
Nya Testamentet substantiv andra och sista delen av Bibeln, även den som skrevs nyligast | |
ordstam substantiv del av ord, där böjningsaffix tagits bort | radix [radicis](3rd) F |
testamente substantiv dokument som beskriver hur en persons ägodelar skall fördelas efter att denne avlidit | testamentum [testamenti](2nd) N |
testamente substantiv efterlämnade tankar, budskap till efterträdare | testamentum [testamenti](2nd) N |
testamentera verb skriftligt klargöra vem som skall få vad i ett testamente | oblectareverb |
trädstam substantiv | stipes [stipitis](3rd) M |