Svéd | Latin |
---|---|
röka verb utsätta matvara eller liknande för rök för att konservera eller tillsätta smak, särskilt fisk och kött, vanligt i perfekt particip rökt lax, rökt korv, basturökt | fumareverb |
rökare substantiv person som röker | fumator [fumatoris](3rd) M |
föröka verb avla, fortplanta (sig) | resēminōverb |
kröka verb böja; göra krokig | anfractusverb |
kröka verb dricka alkohol, vanemässigt eller i större mängder (för att bli berusad) | ebriamenverb |
storrökare substantiv person som röker mycket /tobak/ | fumator [fumatoris](3rd) M |