Svéd | Latin |
---|---|
laga verb reparera | reficiōverb |
laga verb tillaga (mat) | coquereverb |
anklaga verb | accūsōverb |
anklagad adjektiv perfektparticip av anklaga | reus [rea, reum]adjective |
anklagare substantiv person som anklagar | accūsātornoun |
beklaga verb säga att man inte är nöjd med något | queror [queri, questus sum](3rd) DEP |
beklaga verb säga att man är ledsen för något | comploro [complorare, comploravi, comploratus](1st) |
beklagansvärd adjektiv som man rimligtvis kan beklaga; olycklig /omständighet/; tråkig, sorglig | paenitendusadjective |
bilaga substantiv | annexus [annexus](4th) M |
flaga substantiv tunt stycke av (täckande) material som lossnat (t.ex. färg) | floccus [flocci](2nd) M |
följeslagare substantiv person som följeslagar | comes [comitis](3rd) M |
förlaga substantiv förebild | formula [formulae](1st) F |
förlaga substantiv original som används vid kopiering, avskrift eller översättning | formula [formulae](1st) F |
grannlaga adjektiv som kräver finkänslighet | dēlicātusadjective |
klaga verb göra känt att man inte är nöjd med något eller någon, utan önskar en ändring eller åtgärd | queror [queri, questus sum](3rd) DEP |
kopparslagare substantiv hantverkare som tillverkar saker av koppar | foculus [foculi](2nd) M |
kopparslagare substantiv huvudvärk i samband med baksmälla | crāpulanoun |
plåtslagare substantiv hantverkare som arbetar med plåt (på tak) | faber stannicusnoun |
pålaga substantiv skattebörda | taxanoun |
slaga substantiv en sorts enkelt gammalt tröskverktyg | pertica trituarianoun |
slaganfall substantiv sjukdomstillstånd där syrebrist i en del av hjärnan leder till celldöd i det drabbade området | apoplexia [apoplexiae](1st) F |
stridsslaga substantiv historiskt slagvapen som med långt taggförsett huvud som sitter ihop med skaftet genom en kedja eller liknande | tritorium bellicumnoun |
tillaga verb laga mat; värma eller på annat sätt behandla /en organisk matprodukt/ i syfte att göra den mer välsmakande eller döda bakterier, virus eller annat som kan skada personen som äter | kuhativerb |
trumslagare substantiv | tympanistanoun |
åklagare substantiv jurist som tar över polisens förundersökning när en misstänkt finns i ett brottmål, kan väcka åtal | prosecutornoun |
åklagarkammare substantiv åklagarmyndighetens lokala organisation | cognitura [cogniturae](1st) F |
åklagarmyndighet substantiv statlig myndighet som utifrån polismyndighetens brottsutredningar kan väcka åtal i domstol | cognitura [cogniturae](1st) F |
överklaga verb hos högre instans framställa yrkande om ändring av domslut | obsecrōverb |
överklagande substantiv det att överklaga en dom | obsecrōnoun |