Svéd-Latin szótár »

knipa latinul

SvédLatin
knipa substantiv
besvärlig situation

condītusnoun

knipa substantiv
en art (Bucephala clangula) inom fågelfamiljen egentliga andfåglar (Anatidae); individ av arten knipa

Bucephala clangulanoun

knipa verb
få tag (i), skaffa sig; lägga beslag (på), gripa, hugga

carpo [carpere, carpsi, carptus](3rd) TRANS
verb

knipa verb
göra ont (t.ex. i magen) som förknippas med knipande

comprimōverb

knipa verb
klämma, nypa, pressa

comprimōverb

knipa verb
utgöra ett problem

difficultasverb