Svéd | Latin |
---|---|
gräns substantiv den tänkta eller i praktiken synbara linje som avgör var ett geografiskt eller politiskt område slutar och ett annat börjar; i synnerhet var ett land börjar respektive slutar | limes | finisnoun |
gräns substantiv en lagstiftad eller tänkt linje mellan vad som är tillåtet eller acceptabelt beteende, och vad som inte är det | finis [finis](3rd) C |
gränsland substantiv det som är mellan två tillstånd | confinium [confini(i)](2nd) N |
gränslös adjektiv | infīnītusadjective |
gränsområde substantiv områden på båda sidor av en statsgräns | confinium [confini(i)](2nd) N |
gränssnitt substantiv utformning av en viss förbindelse mellan olika objekt | interfaciesnoun |
gränsvärde substantiv det värde en konvergent talföljd eller serie går mot | cohibeōnoun |
gränsvärde substantiv det värde ett uttryck går mot då den oberoende variabeln går mot ett visst värde eller ±oändligheten; funktionen f sägs ha gränsvärdet A när x går mot a om det till varje tal ε > 0 hör ett tal δ > 0 sådant att |x−a| < δ ⇒ |f(x)−A| < ε; definitionerna när argumentet går mot ±∞ är analoga | cohibeōnoun |
gränsvärde substantiv per någon regel eller lag definierat värde som inte bör underskridas eller överskridas, för att något ska godkännas, eller något ska hända eller inte hända, eller dylikt | cohibeōnoun |
begränsa verb sätta gränser, komma med inskränkningar | cohibeōverb |
begränsad adjektiv | dēfinītusadjective |
begränsning substantiv | limitatio [limitationis](3rd) F |
obegränsad adjektiv | infīnītusadjective |