hängningsubstantiv det att hänga någon eller sig själv; det att döda någon eller begå självmord genom att fästa ett snara runt halsen: fästa ena änden av repet i taket (eller annan punkt ovanför huvudhöjd) och som en snara dra en ögla av andra änden runt halsen, så att lufttillförseln vid halsen stryps när individen tappar fotfästet och hålls uppe endast av repet som drar åt runt halsen
suspendō verb
lägga påverb avbryta en telefonförbindelse, avsluta ett telefonsamtal; särskilt för telefoner där telefonluren bokstavligt talat ska läggas tillbaka på sin plats
misstänka(svagt) tro något, särskilt något negativt om en annan människa eller varje annan företeelse som kan betraktas som aktör verb
suspiciō noun
misstrosubstantiv det att inte tro på eller lita på (någon eller något); känsla eller misstanke att någon ljuger eller undanhåller relevant information eller dylikt
misstänktsubstantiv en person som är misstänkt för något, ofta ett brott
underhållaverb hålla i tillräckligt gott skick genom kontinuerlig skötsel
susurrare verb
viskaverb tala mycket tyst, med syfte att endast den som tilltalas ska kunna höra
susurrus [susurri] (2nd) M noun
viskningsubstantiv tal med mycket tyst röst (i syfte att låta enbart den tilltalade få höra)
-osusM, -osa F, -osum N
-igändelse för ett flertal adjektiv; läggs ibland till efter substantiv för att bilda adjektiv
ablativus | casus ablativus noun
ablativsubstantiv kasus i vissa språk som i första hand markerar rörelse ifrån något (i latin markerar ablativ även substantivets funktion i frasen är som ett medel (instrument; jämför instrumentalis) för den handling som frasen beskriver)
