bestraffningsubstantiv det att utsätta någon för något för vederbörande negativt (såsom böter eller frihetsberövande), vanligen som ett svar på något vederbörande gjort tidigare som inte anses acceptabelt (t.ex. ett straffbart lagbrott), i många samhällen som en del av rättsväsendet
ersättningsubstantiv något som ges som bonus, tröst eller lindring till person eller organisation som utsatts för något eller gjort något utöver det vanliga för någon annan
skamma(försöka) få någon skämmas, att känna skam verb
poena capitalis noun
dödsstraffsubstantiv inom vissa lagstiftningar, lagligt straff där den dömde avrättas
poena | supplicium noun
straffsubstantiv det att ena laget får kasta bollen i avsikt att träffa korgen från en fast punkt efter att motståndarna har begått en foul på defensiv planhalva
straffsubstantiv det att ena laget får utse en spelare att försöka göra mål mot det andra lagets målvakt, genom att sparka, kasta eller slå bollen från en bestämd punkt rakt framför målet, medan övriga spelare inte tillåts ingripa, vanligen som en följd av att någon i det andra laget begått ett regelbrott i eget straff- eller målområde
straffsubstantiv det att ena laget får utse en spelare att försöka göra mål mot det andra lagets målvakt genom att från spelplanens mittpunkt ta bollen eller pucken och sedan simulera ett friläge där boll- eller puckhållaren ej får dra bollen eller pucken bakåt
straffsubstantiv åtgärd som utföres med person som gjort något fel, ofta något som är negativt för personens (omedelbara) välmående; speciellt fängelse, böter, skyddstillsyn eller annat påföljd som utföres med en person som begått ett lagbrott
